den 7 maj
I de senaste diskussions mailen som jag nämnt tidigare, har de svävat ut rejält, vilket medförde att jag inte iddes läsa dem under en lång tid.
Debatten om USAs nya lagstiftning kring hästslakt blev till en lång och tråkig debatt som bollades fram och tillbaka mellan ett fåtal personer.
Nu är dock ordningen återställd främst tack vare flera inlägg som bad att mailen skulle återgå tll just fårdiskussioner.
Senaste mailet var intressant läsning där problem med rovdjur ventilerades. Tydligen är det vanligt i USA att använda lamadjur i flocken för att skydda dem mot predatorer. En lama ska enligt mailen, ha en medfödd avsky för hundar och coyotes och därför attackerar de dessa med sparkar. En annan fördel är också att de är betydligt högre än fåren och kan därför upptäcka fara tidigare.
Någon annan tyckte att lamor fungerar bra inledningsvis, men att de efter upprepade attacker förlorar sin aggressivitet och snarare uppträder som ett jagat byte vid förnyad attack.
Ytterligare en åsikt tyckte att lamor var ett utmärkt komplement till vakthundar. Just för att de är så höga och därmed har bättre översikt så de kan varna och sedan är det hunden som får attackera predatorn.
För mig som aldrig tidigare har hört talats om lamadjur som hjälp i detta sammanhang, tycker att det verkar lite motsägelsefullt. En tidigare fårägare hävdade ju att lamorna har en inbyggd agg mot hunddjur. Hur skulle det då fungera att ha både vakthundar och en lama i samma flock?
Jag får nog fortsätta följa diskussionerna.
De pratar också om olika raser vad gäller vakthundar. En kvinna beskrev hur besviken hon var med resultat som de tre inköpta hundvalparna hade gett när de växte upp. Enligt henne var det enbart en av dessa tre som fungerade tillfredställande och stannade med flocken, medan de övriga två mestadels drog iväg lång från fåren. Hon hade påpekat att det var korsningsvalpar en mix av Maremma/Tatra/Pyr/Anatolian.
Två inlägg menade att det inte var så underligt att hon var missnöjd med resultatet. Hundraserna i korsningen arbetar totalt olika när de skyddar hjorden.
Maremma och Tatra stannar nära flocken medan Pyr och Anatolian gör stora lovar i närområdet.
Tänkvärda inlägg.
Om en lama fungerar med hundar, så varför inte en lama, en Maremma/Tatra och en Pyr/Anatolian. Då borde de komplettera varandra bra.
Både hästar och åsnor har nämnts som andra alternativ till lamor, men det gäller att se upp då dessa djur många gånger jagar fåren istället för att skydda dem. Det nämndes också om hästar som stampade på fåren.
I Sverige gick mina får tillsammans med en häst. Det var inte för att skydda flocken, utan helt enkelt för att jag bara hade en häst och han behövde sällskap. En travhäst som jag haft sedan han var fem år. Mig veterligen hade han aldrig gått med får innan han släpptes ihop med dem vid 12 års ålder. Så här i efterhand kan jag inte minnas att det var några problem. I början var de visserligen avvaktande till varandra, men kom allt närmre varann efter några dagar.
Senare så accepterade de varandra fullt ut. Fåren kliade sig på hästens ben och sprang under magen på honom.
Enda gången jag tyckte det blev lite för mycket, var när fåren busade och sprang i hagen och hästen ystert sprang med och började bocka och sparka. Då var det nära att ett får träffades i huvudet. Men han gjorde aldrig något för att vara elak.
Lustigt nog så höll han ihop mest med baggarna.
Vad gäller attacker, så hade jag aldrig några problem, men jag bodde inte heller i ett sådant område, så om hästar funkar vet jag inte, men det verkar som en god tanke.
May Day, Bealtaine, The Start of Summer!
1 year ago
No comments:
Post a Comment