Lantbruksmässa i Paris

Redan i höstas bestämde jag mig för att besöka lantbruksmässan i Paris i början av mars. Den ska visst vara bland de större i Europa.
Den har stort fokus på mat från olika regioner inklusive alla exotiska öar som hör till Frankrike.
Samtidigt hölls en annan mässa, SIMA, i Paris med fokus på inventarier och maskiner, den var riktad till lantbrukare.

Tågbiljetter och hotell bokades och jag såg verkligen fram emot att åka.

Dagarna innan fick jag en rejäl förkylning. Typiskt va?
Hade feberfrossa, en massproducerande snornäsa och hosta.

Men, jag åkte ändå.

Kroppen protesterade.
Första dagen besökte jag SIMA och fick information från leverantörer av grindsystem. Kvällen spenderades totalt utslagen på hotellrummet.
Härligt, första gången i Paris och jag ser absolut ingenting annat än tågstationen, metron och mässorna.

Andra dagen gick jag på lantbruksmässan. Jösses vad mycket folk!!
Hmm... smått irriterande med alla ickelantbrukare. Fast samtidigt får ju näringen utmärkt reklam så man ska ju inte gnälla.
Men det var många lämmeltåg med skolbarn och en uppsjö med konstelever som occuperade första plats vid fåren..... grrrrrrrrrrr

Nåväl, det som var mest intressant var faktiskt två trevliga herrar från England som var där för att marknadsföra brittiska avelsdjur.
De berättade att sedan sommaren 2006 hade restriktionerna hävts (Mul- och klövsjukan), så nu var det möjligt för dem att exportera djur igen.
Nu fick jag inga detaljer, men tydligen är det lite papperarbete, men utöver det så gick det relativt snabbt att föra in djur i Frankrike.
Förutsättningen var att djuren kom från en besättning med bra hälsostatus och genotypade djur.

Sedan 1975 har de en ras de kallar Meatlinc. Ska visst vara en utmärkt ras att använda i korsningsavel. Som faderras.
Ger snabbväxande lamm. Minns inte vilka raser som användes för att skapa rasen. Den äldre herren som berättade för mig pratade mycket och gav mig massor med siffror angående tillväxt och klassning, men mitt feberstinna huvud orkade inte riktigt med all information.

De hade också information om en tackras de tagit fram för köttproduktion. The North of England Mule.
En korsning mellan Swaledale och Blue Faced Leicester.

Famförallt var det den sociala biten som var trevlig med mötet och jag fick en inbjudan att besöka lantbrukaren som hade 300 tackor.
North of England Mules som korsades med Charollais.
Han tillämpar brunstsynkronisering med tamponger, inseminering, scanning för antal foster, lammar samtliga på en vecka och sen scannar de även muskeldjupet.
Tidigare hade han 1200 tackor men tyckte det räckte med bara några...... 300..... flockarna är större i England, fast det är ju klimatet också.

Fick ett bra tips av honom.

6 Juni är det en marknad/mässa som kallas North Sheep där det mesta inom modern lammproduktion kommer att visas, även raser.
http://www.northsheep.org.uk/

Tror jag ska boka in en resa till England.