Träckprovs analyser

Fotograf: Peter Olsson, http://sheep-pics.org/?action=view&id=741&size=M

Oavsett om man har en produktion som är ekologisk eller konventionell så kan det vara smart att skicka in träck för analys, så man vet om det behövs avmaskas. Och behöver djuren avmaskas så vet man vad för slags parasit de har och kan därför välja preparat efter det.

Annars blir det som att gissa. Som f.d. hästperson har jag sett många slentrianmässiga avmaskningar. Där får man lära sig att 3-4 ggr per år ska det avmaskas, det är aldrig frågan om det behövs eller ej.

Jag var medlem i fårhälsovården, det var precis innan de införde det stora och det lilla paketet. Där ingick en provtagning på våren och en på hösten. Plus rådgivning från de kunniga fårhälsoveterinärerna! Och jag saknar tidningarna, det var intressant läsning.

I början var det lite knepigt att komma på hur tusan jag skulle samla de färska proven från sex djur. Det är fördelen med flera djur; det är alltid nån som har utgifter....
För mig fungerade det bäst att vänta bland djuren och sen plocka upp det från backen direkt efter att ett djur hade gödslat.
Det enda problemet var att jag ibland fick överblivet bröd från en mataffär till fåren. Så mina djur hade vant sig vid att när det prasslar i en plastpåse, då kommer det något gott!
Hmmm... jättepraktiskt när man har ska samla lortkulor och en hel drös tackor kommer springande. Det hände både en och två gånger att jag såg hur min fina skit-provs-hög blev nedsprungen och det var bara att vänta på nästa tillfälle.

Det finns säkert andra mer praktiska sätt att ta träckprover på, men jag tyckte det gav ett lämpligt tillfälle att studera djuren medans jag väntade på utdelning.

Fotograf: Peter Olsson, http://sheep-pics.org/?action=view&id=742&size=M
Behovet av avmaskning beror givetvis på vilka förutsättningar man har. Om tillgången på bete är begränsat, om man har permanenta hagar, då blir parasittrycket högre. Själv använde jag flyttbara elnät. En enorm skillnad från att tidigare ha stängslat med plaststolpar och eltråd.
Men jag gillade bara de nät som var förstärkta med plast (de lodräta trådarna) för annars var det svårare att kunna spänna upp näten ordentligt.

Jag flyttade mycket och tog sällan tillbaka djuren till ett fält de redan varit på under sommaren. De sambetade också med en häst och återväxten putsades eller skördades till hö. Fast jag hade mest åkermarksbeten och det gjorde det enklare att hålla efter.

Inför framtiden har jag lite försiktgt börjat höra efter hur möjligheterna är i Frankrike. Hittills har jag inte hittat var proverna ska skickas, men har fått veta att det eventuellt finns möjlighet att skicka prov till Vidilab i Sverige. Har även varit i kontakt med en fårveterinär i Sverige som skulle tipsa mig om franska kollegor. Har dock inte hört något mera.
Min förhoppning är att jag hittar mera information om laboratorier och fårveterinärer i Frankrike på Tech Ovin .

Följande är kopierat från Fårhälsovården, http://www.svdhv.org/:

Fårhälsovårdens paket
Lilla paketet, 740 kr + moms
Det här ingår i lilla paketet:- Analys av parasitprov - två träckprov per år ingår- Obduktioner utan kostnad- Fårhälsonytt- Rabatterat pris på kurser- Telefonrådgivning angående besättningsproblem (För besättningsbesök tar vi självkostnadspris)

Stora paketet, 1500 kr + moms
I stora paketet ingår basservicen i Lilla paketet samt:- Introduktionsbesök (första året)- Årliga besättningsbesök (efter introduktionsåret)- Sjukdomsutredning med besättningsbesök- Nyhetsbrev 4 - 6 gånger per år