12 September 2007
10 September 2007
Full rulle
Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=7639 September 2007
Affärsidé
Jo, jag funderar på om det skulle vara möjligt att köpa in en automatisk våganläggning med grindar och en tackvändare och sedan hyra ut det till lammproducenterna här. Det i kombination med att erbjuda klövverkning/fotbad, träckprovsinsamling, avmaskning, avlusning samt inseminering. Kanske skulle det kunna göras i samarbete med en fårklippare eller en veterinär för fosterscanning. Eller varför inte samla in ull och distribuera eftersom jag ändå kommer till gårdarna?
Det skulle ge mig möjligheten att arbeta med får, utan att faktiskt ha några själv.
Tech Ovin var ett första steg för att samla så mycket information som möjligt. Igår skickades ett email till en teknisk rådgivare. Han brukar vara på kontoret på måndagar, så jag hoppas på feedback från honom imorgon. Misstänker att han är en av dem som har bäst koll på marknadsbehovet. Om inte, så vet han säkert vart jag kan vända mig.
Det kanske också är möjligt för mig att arbeta i Schweiz. Oavsett land, måste utrustningen rengöras noggrannt för att förhindra smittspridning mellan gårdar.
Det här företagandet skulle kunna påbörjas på helger medan jag fortsätter mitt nuvarande arbete, även om det är lite trist, men det ger en stadig inkomst.
Tech Ovin Del 5 Reflektionstid
http://www.sxc.hu/photo/204421Tech Ovin blev en riktig tankeställare för mig.
Eftersom de senaste tre åren har varit ganska röriga med många flyttar och sökande, hade jag gått över till nåt slags självbevarande auto-pilot, vilket innebar att jag försökte att sluta reflektera över min situation. Att bara hitta ett jobb med ok lön, vara nöjd med det och spara, samt leva ett normalt liv som vanliga människor gör.
Inte har det gjort mig direkt lycklig, men det har i allafall hållit mig flytande.
På mässan tvingades jag konfronteras med fakta som jag försökt dölja för mig själv. Vissa saker blir så uppenbara när de väl sägs till någon annan, nån utomstående.
Saker som att jag egentligen inte är speciellt nöjd med min situation, att området där jag bor är för dyrt, men framförallt risken att fastna i en dröm som inte kan förverkligas utan istället blir något slags personligt fängelse.
Skillnaden mellan målmedvetenhet och besatthet kan ibland vara hårfin och just nu tvivlar jag på vilken sida som jag egentligen befinner mig.
Att skapa och driva en gård, det har jag redan gjort. Den gången blev priset högt och frågan är vad det kommer kosta denna gång. Och då pratar jag inte om pengar. Vem bestämmer egentligen vilka uppoffringar som är tillåtna och vilka som är tabu? Beror givetvis på vem man frågar. Desto fler du frågar, desta fler olika svar kommer du få.
Det blir inte bättre av att jag börjar närma mig min 30-års dag med allt vad det innebär som förväntningar från omgivningen om familj.
Vill väldigt gärna ha en familj, men är rädd för att det aldrig blir en ny gård om det kommer barn innan.
Om jag var entusiastisk över att åka till Tech Ovin, så var motsvarande känslor hos min sambo ett rent missnöje.
Vi visste båda att när jag kom tillbaka därifrån så skulle spelreglerna ändras. Gårddagen ägnades åt mycket samtal och kontentan blev att om inte min, än så länge, hemliga affärsidé, går att genomföra här, så flyttar jag till en annan region efter nyår. Det ger mig några fler månader att spara och till att ta en intensiv kvällskurs i franska plus att jag kan undersöka möjligheterna till att få arbete på en fårgård, alternativt hitta ett ställe att hyra.
Men det blir ensam, han följer inte med mig. Så frågan är vad jag är, målmedveten eller besatt?
Måste erkänna att framtidsutsikterna med att arbeta på ett kontor, stanna hemma med småbarn och kunna ha en relativt enkel vardag ekonomiskt, det lockar inte. För det kommer vara något som fattas. Sambon säger att jag är tokig och att det finns massor med människor som gärna skulle byta plats med mig. Så är det säkert. Det är underbart vackert här och han är en toppen man.
Idag är det lite tungt.
8 September 2007
Tech Ovin Del 4 Bellac-Frankrikes fårhuvudstad
Bellac har knappt 5000 invånare och anses vara Frankrikes fårhuvudstad. Staden ligger i departementet Limousin. Här har de flesta gårdarna får, många får.
På mässan fanns det ett häfte med 77 fårgårdar från området. Samtliga köttproducenter med minst 100 tackor. Genomsnittet är 438 tackor per gård.
Dominerande raser i området är Texel, Charollais, Limousine, Suffolk, Ile de France, Vendéen, Rouge de l'Ouest samt INRA 401 (numer La Romane eftersom de ändrat namnet).
Andra raser som nämns är Charmois, Romanov, Rava och Berrichon du Cher.
Här är en del av lammproducenterna inflyttade från Storbritannien. Enligt uppgift har de ofta 100 Euro i ren vinst per slaktat lamm med U klassning.
Många har flera lamningstillfällen per år.
Klimatet är milt, utan att bli för varmt. Djuren stallas in för lamningen, men hålls för övrigt utomhus.
Mina Gutefår
7 September 2007
Tech Ovin Del 3 Fransk får veterinär funnen!
Som nämnt tidigare i bloggen har jag letat efter motsvarigheten till de fårhälsoveterinärer som finns i Sverige, men har inte haft någon större framgång.
På Tech Ovin dök det upp en när jag minst anade det.
Var på väg till hotellet då första dagen närmade sig stängningsdags. Fick syn på några tält som jag inte besökt innan och kikade in i ett tält för inseminering, men där fanns inte en kotte. Besviket gick jag vidare till nästa och tänkte att det där får jag ta imorgon.
En av dem frågade om min situation vad gäller får så de fick höra mina planer och funderingar. Eftersom området där jag bor just nu, är alldeles för dyrt, sa jag att var som helst i Frankrike skulle kunna vara intressant. Snabbt kom frågan om bergen skulle vara något för mig. Hmm... det var ett sånt där läge när jag öppnat brödsaxen för fort, så jag fick lov att erkänna att just bergen kanske inte var så lockande. De skrattade gott åt mig och jag försökte lite förläget förklara varför. Dels för att det blir långa transporter, djuren behöver vaktas och för att jag tror det blir svårt att kontrollera parasiterna (man kan ju inte putsa beten i bergen).
Mothugg kom jag snabbt, parasiter var inte ett problem. Inget utförligt svar, bara kort. Jag tänkte att det där har han nog ingen koll på, avmaskar säkert rutinmässigt...
Vi fortsätte diskutera om både det ena och det andra och jag frågade vart man kunde vända sig för att lära sig att fosterscanna tackor. Något oförstående tittade han på mig och sa att det bara var veterinärer som gör det. Säker på att han inte förstod min fråga försöke jag förklara att det i Sverige fanns en eller eventuellt två personer som reste runt och gjorde detta.
Fast i nästa sekund insåg jag att jag funnit vad jag sökt, en får veterinär.
Han berättade att de inte har speciella fårveterinärer i Frankrike, utan de som har mera kunskap försöker utbilda sina kollegor. Jag var fortfarande enda besökaren och frågade om det fanns något program för Maedi Vissna, men det har de inte i Frankrike.
Han såg nog att jag hade massor med frågor och det var dags att stänga för dagen, så han sa vänligt att jag gärna fick komma tillbaka nästa dag och fråga mera.
På 30 minuter hade jag lärt mig att det är veterinärerna som fosterscannar, de analyserar själva träckprover och det finns inget Maedi Vissna program. Öh... ähum... parasiter är inget stort problem i bergen, det vet nog han...... lol.
Det var lite svårt att dölja min förtjusning när han senare på kvällen dök upp vid middagen som nämndes i förra inlägget. Han satt bredvid oss och svarade på ännu mera frågor, stackarn.
Bland annat att de har problem med en fluga som går in i nosen på fåren och orsakar andnöd.
Alla får i Frankrike genotypas för Scrapie. Det var för många år sedan ett stort problem i det området han arbetar i. Numer under kontroll tack vare den obligatoriska genotypningen.
Sedan roade han oss med en en händelse som skett i Paris. Han och en kollega reste dit för att scanna tackor innan de slaktades för att sedan utvärdera om de gjort korrekta bedömningar. När han sedan mycket trött skulle ta tåget tillbaka hem fick han två hundar som följde efter honom på tågstationen. Han försökte kicka undan den men fick en hand på axeln av en polis som sa att narkotika hunden hade markerat honom. Förläget försökte han berätta att han var veterinär och hade arbetat hela dagen på slakteriet och att deras hundar i själva verket gillade kött eftersom han hade samma skor på sig som han haft under dagen.
Vi skrattade gott.
Tech Ovin Del 2 Mina nya svenska vänner!
Några veckor innan Tech Ovin upptäckte jag att LG Produkter hade tagit fram ett helautomatiskt vågsystem. På deras website, http://www.lgprodukter.se/ finns en video.
Det är inblandat i min affärsidé som jag nämnt tidigare.
Därför kontaktade jag Daniel på LG Produkter. Han skulle åka ned som besökare, men ändrade sig sedan och beslöt att ställa ut det nya vågsystemet.
Med sig på den långa resan, tror han sa 1700 km enkel väg, hade han Emil som har hjälpt till med styrsystemet för den nya vågen. De bodde på samma hotell som mig.
De bidrog till att göra min mässupplevelse ännu bättre. Två helsköna killar med kul humor.
Daniel frågade om jag kunde hjälpa till när det var besökare som bara pratade franska.... som ni vet, har jag redan nämnt att min franska inte är särskilt bra, så det sa jag till Daniel, men att jag gärna skulle göra ett försök. Bäst fungerade trots allt Daniels egna kroppsspråk och vågen som talade för sig själv.
Där fanns även konkurrenter som hade automatiska system, men de var dyrare och enskild hantering av djuren var inte möjligt eftersom väggarna antingen var för höga eller överbyggda. De saknade också den huvudhållar funktion som LG har, en fördel när djuren behöver behandlas.
Visst är systemet dyrt i sig, men LGs lösning gör att den kan användas till flera ändamål till skillnad från konkurrenternas. Inköpt tillsammans med en eller flera andra lammproducenter blir kostnaden för var och en lägre och vågsystemet sparar in mycket tid om det är många djur som ska hanteras.
Tisdag kväll var det middag för alla utställare med fem rätter och lättklädd underhållning (många manliga utställare... hahaha). Emil hade ont i nacken dagen efter. Kanske för att han satt vänd mot scenen hela kvällen....
Närå, skojar bara, faktum är att underhållningen visade mycket hud, men var bitvis både enformig och förutsägbar, men kvällen var ändå mycket trevlig med skojande, vindrickande och nya matupplevelser.
Jag ser fram emot att träffa mina nya vänner igen!
Tech Ovin Del 1
För min egen skull kommer jag dela upp mina upplevelser i separata inlägg. Ett skulle bli alldeles för långt.
Lovade innan jag åkte att det skulle komma ett inlägg i tisdags men det fanns tyvärr ingen tid till det.
Tech Ovin gav mig flera nya och värdefulla kontakter, samt ett återseende från lantbruksmässan i Paris. Mer detaljerad information följer i kommande inlägg.
Hade tyvärr den där nedriga Murphy som klängde sig fast på min rygg, ni vet han med den där lagen när det flesta går på tok. Fast riktigt sant är inte det, för det var många bra stunder också.
Men kontokortsproblem, inga pengar på min schweiziska mobil, två nära soppatorskar och flertalet felåkningar gjorde att humöret pendlade lite upp och ner. Tack vare många hjälpsamma personer omkring mig, så löste sig allt ändå, men oj vad hopplöst det kan bli ibland, speciellt på grund av kulturskillnader.
30 August 2007
Lite upptagen
http://www.sxc.hu/photo/333605De närmsta dagarna blir det antagligen inga nya inlägg eftersom det kommer släktingar på besök och då ska vi umgås!
Däremot kommer mina reflektioner från Tech Ovin dyka upp. Måndag är resdag, så räkna med att nästkommande inlägg publiceras någon gång under tisdags kvällen, när första dagen på mässan är avklarad. Hoppas på att kunna visa bilder också, förutsatt att jag får tag på en kamera.
Glöm inte bort att komma tillbaka!
29 August 2007
NSA North Sheep 2007
Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=96Export av livdjur från Storbritannien
http://footandmouth.csl.gov.uk/http://www.defra.gov.uk/footandmouth/
28 August 2007
Woollie Warmer
Saves the lives of otherwise healthy lambs
Extremely simple to use
Saves time tending to cold lambs
Cost effective - save 2-3 lambs and it's paid for itself
Tough & robust - made from medium density polyethylene plastic
No electricity or batteries needed
Easy to clean
Fully portable
Similar effect to giving lamb a warm bath
Limits time lamb is away from ewe
Lamb returns to ewe warm & steaming as if just delivered
The sling supports the lamb in an upright position
Neck support holds lamb's head out of water thus preventing drowning
Head is free - allowing tube feeding and medication
Leaves shepherd free to do other jobs
Water stays warm for up to an hour
Very quick recovery time period
Developed by a Yorkshire farmer's wife
Made in Britain
http://www.woolliewarmer.co.uk/index.html
Tack så mycket för länken Daniel!
Fler nya länkar

Har valt att inte ha olika färger på besökta länkar, eftersom det såg rörigt ut och tyckte därför att det kunde vara ett bra alternativ, att meddela när nya länkar tillkommer, på så vis blir det lättare för dig att hitta sidor som du ännu inte har besökt.
Garnstudio. Many languages.
Louët. English.
Ashford. English.
Eftersom besökare från andra länder har börjat hitta min blogg, kommer jag ändra länkinformationen till engelska. Det dröjer dock ett tag innan jag byter språk i inläggen.
Kommer förmodligen att börja sortera länkarna efter innehåll, alla ull relaterade länkar samlade på ett ställe och alla magasin/tidningar på ett annat etc.
Jag ska bara hitta inspirationen eftersom det kommer ta lite tid...
Fårsemin kurs i Sverige!
Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=140 Tisdag 18/9 kl 9.30 -17, seminkurs i Skåne hos Lena Karlsson
På grund av platsbrist kommer deltagarna inte själv kunna välja kursplats. Vi kommer att tilldela er platserna. Om datum eller plats absolut inte passar kan det gå att byta. Hör i så fall av er så fort som möjligt. Max 2 personer från varje gård kan delta.
Lördag 22/9 kl 10-14, workshop i Skara, Svensk Avel
2000 kr + moms för icke-medlemmar.
I kursavgiften ingår kurslitteratur, lunch och kaffe. Workshopen är kostnadsfri, lunch och kaffe serveras till självkostnadspris.
Kursavgiften (875 respektive 2500 kronor) betalas in senast den 7/9 till Svenska Djurhälsovårdens bankgiro: 5103-8917, kvitto fås vid kurstillfället.
e-post: ingrid.eriksson@svdhv.org
27 August 2007
Dagens länk skörd
Sheep Connection Magazine. Engelska.Sheep Industry News. Engelska.
australian wool innovation.limited. Engelska.
British Wool. Engelska.
Sheep Veterinary Society. Engelska.
The Banner Sheep Magazine. Engelska.
American Sheep Industry Association. Engelska.
sheepandgoat.com. Engelska.
Welsh Shearing Equipment. Engelska.
Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=159
26 August 2007
Romanov

En annan ras som finns i Frankrike är den ryska rasen Romanov. Den påminner om Finull, men har något högre fertilitet och sämre ullegenskaper än Finulls fåren.
Romanov kan vara ett bra alternativ för mig eftersom jag gillar att lägga mycket tid på övervakning i samband med lamningen och vill helst inte kupera svansar.Om 1/4 av besättningen hålls renrasig för livdjurs försäljning och 3/4 av besättningen betäcks med köttras, ser det på pappret ut att kunna bli intressant.
Romanov är en helt ren ras utan några kända inkorsningar. Den hör till de Nordiska kortsvansade fåren och kommer ursprungligen från Volga dalen nordväst om Moskva.
Namnet är taget från den gamla ryska kungafamiljen.
Första gången de nämns i något skrivet dokument var 1802. De exporterades först till Tyskland och senare till Frankrike, där den introducerades 1961, stamboken upprättades 1973.
Till Kanada exporterades rasen under 1980-talet och efter 5 års karantän spreds rasen i Nord Amerika.
Romanov ger i snitt 2,7 lamm per tacka.
Rekordet för en tacka uppges ligga på 9 levande födda lamm!
En enskild tacka har visst fött 64 lamm fördelat på 12 lamningar.
Finns också uppgifter om en annan tacka som fick 14 lamm på två lamningar.
Statistik visar att på 110 000 lamningar var 20,2% enfödda lamm, 51,3 % tvillingfödda, 24,2% trillingfödda och 4,3% var fyrlingar.
Nu är inte nio födda lamm per tacka något att eftersträva, nej det som gör rasen intressant är att tackorna är utmärkta mödrar och har enligt flera källor, inga problem att producera tillräckligt med mjölk till 3-4 lamm per tacka.
Tackorna är inte stora, 45-55 kg, det i kombination med småfödda lamm, anses vara orsaken till att de sällan får problem med foderomsättning eller svåra lamningar.Baggarna väger 55-80 kg.Lammen är, när de föds, ganska små, omkring 3 kg för tvillingar, med finlemmad kropp, vilket ger enkla lamningar. De nyfödda är mycket starka och börjar snabbt att söka efter tackans spenar.
Genomsnittlig tillväxt på renrasiga lamm är för dag 10-30, 235 g per dag och för dag 30-70, 287 g dag. Vilket innebär liknande daglig tillväxt som Finull.
Lammen blir könsmogna tidigt, redan vid tre månaders ålder och det finns rapporter om tackor som lammat vid nio månaders ålder. Frågan är väl hur lämpligt det är...
Mera vanligt är att betäckta dem från 6-8 månaders ålder, förutsatt att de är välväxta och i god kondition.
Romanov har ingen säsongsbunden brunst med en något kortare dräktighet, 140-150 dagar.
De kan i teorin lamma två gånger på ett år om de har tillgång till förstklassigt foder.
Rasen används ofta i intensiv produktion med 3 lamningar på två år (lamning var åttonde månad).
Välutfodrade tackor producerar i medel 140-150 kg mjölk under 100 dagars laktation, men det finns enskilda indivder som ger 200-300 kg.
Baggarna anses vara aggressiva betäckare och fungerar väl under många år.
Baggar som inte är lämpliga till aveln, säljs ofta i USA, som teaser baggar, det ska visst vara en mycket effektiv teaser för att brunstsynkronisera tackorna innan betäckningen.
Lammen föds svarta, precis som många Gutefår och blir succesivt gråa med svarta täckhår när ullen växer ut.
Huvudet är smalt med upprätta, rörliga öron och stora ögon. Kroppen är medelstor med rundade revben och höga ben. Svansen är kort och spetsig. Behornad och hornlösa (polled) förekommer hos både tackor och baggar, men vanligast är polled.
Kropparna har svagheter som vassa skuldror, smalt bröst och kors och benen är för tätt ansatta.
Ullfibern, som påminner om Gutefårens med täckhår och man, är mellan 20.9 microns och 71.9 microns.
De har ingen ull på huvudet, benen eller magen och uppges vara enkla att klippa.
Köttet är magert då fettet lagras omkring organen och kan därför enkelt putsas bort vid slakten.
Rasen anpassar sig väl till lokala förutsättningar vad gäller både fodertillgång och väder förhållanden. De klarar bra, både kalla och växlande temperaturer.
Lammskinnen är eftertraktade i Ryssland, men ullen filtar sig snabbt.
Vid korsningsavel ärvs både de goda moders egenskaperna samt fruktsamheten.
Romanov korsad med en köttras som Dorset, Suffolk eller Charollais ger snabbväxta lamm.
Vid första generationens korsning går färgen förlorad och de flesta lammen föds vita, även om de är 50% Romanov/50% Suffolk. Några få föds bruna, grå eller med fläckar/prickar.
Korsningseffekten ger en tacka som ser ut som de flesta korsningar, men producerar som en Romanov fast med bättre daglig tillväxt.
Bra bilder på Romanov hittas hos:
http://www.romanovsheep.com
25 August 2007
Bloggen full av misstag
Nya bilder har lagts till från en website som erbjuder gratis bilder för publisering. Det här söta fotot kommer därifrån:
http://www.sxc.hu/photo/524279
24 August 2007
Nya länkar
Sheep Genetics Australia. Engelska.
OCFlock Management. Engelska.
Ovigene Canada. Engelska.
Sheep Canada. Engelska.
Shepherd's Journal. Engelska.
Ewe Byte. Engelska.
Sheep! Magazine. Engelska.
Fårraser i världen 2. Engelska.
International Sheep Genomics Consortium. Engelska.
Australian Sheep Gene Mapping Web Site. Engelska.
23 August 2007
Glossary of Wool Terms
Bilden är från http://www.sxc.hu/photo/708330Colorado State University - Wool Terms
by S.B. LeValley,
Colorado State University Extension sheep and wool specialist, animal sciences.
APPAREL WOOL: Wool suitable for manufacture into apparel fabrics.
BELLIES: Short and often defective wool from belly of sheep.
BLACK WOOL: Fleeces from sheep containing gray, brown or black wool.
BRAID: Long, coarse, lustrious wool.
BREAK: Wool that is abnormally weaker in one spot along the fiber length.
BREECH (OR BRITCH): Coarse hair fibers on lower hind legs.
BULK GRADE: The largest percentage of grade in a lot of original-bagged wool or the major grade of a fleece.
CARBONIZING: Removal of burrs from wool by immersion in dilute sulphuric acid.
CARPET: Wools too heavy and coarse to be made into apparel; suitable for carpets and rugs.
CLOTHING: The shorter length wools within a grade.
COLOR: In wool trade usage, this refers to the actual color of the wool; a bright white to cream is most desirable.
CORE-TESTING: The coring of bales or bags of wool for the determination of yield and clean content.
CRIMP: The natural waviness of the wool fiber; it varies with the diameter of the fiber.
CROSS BREED: A sheep or the wool from a sheep resulting from the cross of two different breeds.
FELTING: The matting together of wool fibers.
FIBER DIAMETER: Measured by the latest in computer technology and reported in microns.
FLEECE: The wool from a single sheep in the shorn grease state.
FLEECE WOOL: Usually all fleeces grown in the states east of the Mississippi and Missouri rivers.
FRENCH COMBING: Wool of medium staple length, suitable for combing.
GRADE: The classification system used to describe grease wools. The grades are: Fine -- 64s, 70s, 80s; Half-blood -- 60s, 62s; Three-eights-blood -- 56s, 58s; Quarter-blood -- 50s, 54s; and Low-quarter-blood -- 46s, 48s.
GRADING: The classification of fleeces according to grade and length.
GREASE WOOL: Wool as it is shorn from the sheep, before any processing.
HANDLE (or HAND): The actual feel of wool.
HANK: A 560-yard unit of wool yarn wound on a reel.
KEMP: Brittle, chalky white, weak fiber found as an impurity in the fleece.
LANOLIN: Wool grease; this substance, sometimes called "yolk," is a secretion from the sebaceous glands of the sheep.
LOCK: A small, approximately finger-size bit of wool that tends to stay together when shorn from the sheep.
NOILS: The short and sometimes defective wool fibers removed in the combing of top.
PELT: The skin of the sheep with wool still attached to the skin.
PULLED WOOL: Wool removed from the skins of slaughter sheep.
RANGE WOOL: Wool grown on large ranches, distinct from wool grown on small farms; usually termed Territory wool.
RAW WOOL: Grease wool in natural state before scouring.
SCOURING: The actual separation of dirt, grease, and foreign matter from grease wool; this is usually done in a lukewarm, mildly alkaline solution, followed by a rinse.
SECOND CUTS: Short tufts of wool cut at least twice by the shearing.
SHEARING: The removal of wool from the sheep by the use of power clippers or blade shears.
SHRINKAGE: The weight raw wool loses when scoured, expressed as a percentage of the original weight.
SORTING: The separation of the whole fleece into parts, as well as removing the off-sorts.
SOUNDNESS: Freedom of the fiber from breaks and tenderness; relates to strength.
STAPLE: This term refers to the length of a lock of shorn wool; in the trade, "staple" refers to the longer length wools within a grade.
TENDER: Wool that is weak throughout the entire length of the fiber.
TOP: A continuous strand of partially manufactured wool, which previously has been scoured, carded, and combed; an intermediate stage in the process of worsted yarn.
TYING: After the wool is shorn it is rolled into a neat bundle and tied with a paper fleece tie.
VEGETABLE MATTER: Any material of plant origin found in the fleece, such as burrs, stickers, chaff and seed heads.
WASTINESS: The loss of fiber in carding and combing due to vegetable matter, weakness or tenderness or shortness of fiber.
WOOLEN: A system of processing that utilizes the shorter length wools within a grade.
WORSTED: A system of processing that utilizes the longer length wools within a grade.
YIELD: The amount of clean wool that is derived from grease wool in the scouring process; is expressed as a percentage.
Nya länkar
Orchid Cellmark. Scrapie Genotyping. Engelska.
Bokrävens antikvariat. Böcker. Svenska.

AgriQuality. Engelska.
22 August 2007
NSG Semin AS
Fårsemin är något som jag verkligen vill lära mig mera om. Semin ger sådana möjligheter att få in nytt blod men med minskad risk för smitta. Plus att det blir en bagge mindre att göda över vintern.
Negativt är att det är rätt dyrt per dos och resultaten är skiftande.NSG Semin kommer hålla endagars kurser under hösten. Det skulle vara kul att delta.
http://www.sxc.hu/photo/734031
I Frankrike finns det en tre veckors utbildning, så jag misstänker att den blir mera omfattande, men så är det där med franskan...
Apropå det, pratade med min chef i måndags och hon sa att jag kan börja läsa franska på företagets bekostnad i september. Så nu måste jag hitta en lämplig kurs. Svårast att hitta blir kanske 100% motivation. Kanske skulle det hjälpa med en avmaskning som tar bort latmasken?
Vinet utbytt mot Ivomec - slurp!
Vad gäller fårsemin, så undrar jag om det är någon läsare som är kunnig på området. I sådant fall tar jag tacksamt emot mera information i ämnet. Antingen via kommentarer eller till min email som ni hittar ovanför listan med länkarna. Eller länk/boktips där jag kan hitta mer fakta.
På NSG Semin har jag roat mig med att kika igenom förra årets seminkatalog där det finns 12 olika raser att titta på. Det är riktigt trevlig läsning, synd att jag inte har några tackor att välja åt och bor i Norge förståss....
http://www.nsgsemin.no/
21 August 2007
Fårbild
Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=187 En fårblogg kan ju inte starta med ett inlägg om växthus, nya läsare kan tro att de har blivit lurade. Därför passar jag på att lägga in ännu en underbar bild från Sheep Pics.
Tomater i växthus
Här följer lite mer detaljer kring tomat odlandet och tankar kring hur jag vill förändra en del detaljer ifall det blir aktuellt igen. Jag deltog i en serie med kurser för ekologisk grönsaksodling som anordnades av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Där ingick flera studiebesök. Att besöka lantbrukare som hittat sin grej, det är väldigt nyttigt och inspirerande.
Nu är det några år sedan och jag har inte tillgång till mina anteckningar eftersom de är magasinerade i Sverige, så personer eller platser namnges tyvärr inte.
Ett besök var i Vänersborg vid ett f.d. mentalsjukhus där de hade använt växthus odlingarna som terapi för patienterna. Om jag inte miss minner mig, så drevs odlingarna vid vårt studiebsök, av en förening. De hade s.k. grön rehabilitering för personer som var utbrända. Växthusen var ganska smala glashus med gjutna sidor en bit upp(vete tusan vad det kallas). Fördelen med det är att man kan rota med jorden nära väggen utan att riskera att en ruta går sönder.... Där hade de valt att satsa mycket på tomater. Eftersom tomater finns i många varianter, de är stora, små, söta, syrliga, olika färger etc. så kan man lätt hitta flera hundra olika sorter. De hade förutom alla sorter som de erbjöd, även tagit fram ett häfte med recept som var baserade på tomater och anordnande något i stil med tomatens dag.
Vi besökte en annan gård, tror det var i Skövde, som hade 3 enklare bågväxthus. De var sammanlänkade med en liten försäljningslokal, där de hade en varmluftspanna, som kunde förse alla husen med värme och därmed kunde odlingarna startas tidigare på våren. De odlade enbart i ren sand och använde sedan vallklipp som lades ovanpå, vilket gav tillräcklig näring och höll fuktigheten. Det hade varit lite problem med att klippet brände bladen på plantorna när kväve frigjordes och de var därför mera försiktiga med att lägga på ytterligare klipp senare under säsongen. Där hade de också många olika sorters tomater.
Det är nog en förutsättning om man är en mindre odlare, att ha ett varierat utbud.
Med mindre menar jag någon som har upp till 1500 kvm. Det blir mera attraktivt för kunderna när det finns ett större sortiment. Gärna med ett komplement med tomatförädling eftersom toppar och dalar i försäljningen pareras lite bättre. Förädlingen kan ordnas genom att hyra in sig i ett godkänt storkök. http://www.sxc.hu/photo/630403Ett annat besök var i Skåne nånstans, kan inte för mitt liv minnas var, men det var ett fantastiskt ställe. Det som var imponerande med denna gård, var att de hade byggt en charkavdelning där de förädlade sitt lammkött (fantastiskt goda korvar) och det fanns även planer på eget slakteri. De odlades många sorters grönsaker, mycket på friland. Just tomaterna odlades i krukor som ställdes ovanpå jorden i växthuset. Rötterna letade sig ut ur botten av krukan. Det kan vara ett sätt att minska problem med sjukdomar i jorden.
Mina tomatplantor förodlades inomhus från början av mars. Det var ingen idealisk lösning, för dels blev det för varmt för tomaterna, inte i början när fröna grodde, utan senare när plantorna började växa, de blev lätt långa och gängliga. Det i komination med för lite ljus. Detta tänkte jag lösa genom att ha odlingsbrättena inne när fröna grodde och sedan flytta ner dem i källaren där det var svalare och använda högtrycks natrium lampor. Dit hann jag aldrig.....
I början av maj, när lamningen var färdig, stängdes ett hörn av växthuset av och odlingsbrätten placerades direkt på ströbädden med fiberduk över. Plantorna acklimatiserade sig bra, samtidigt som de inte hade något problem med nattfrosten.
Som jag nämnde i mitt förra växthus inlägg, kom jag fram till att rännor/diken i ströbädden inte var nödvändigt, utan det räckte med plantjord ovanpå. Använde säckad plantjord som köptes in på pall, blev visserligen dyrare, men gjorde det lätthanterligt, då jorden lades ut säck för säck .
http://www.sxc.hu/photo/210031
Till uppbindingen av tomaterna nyttjades blanktråd, som drogs längs med fackverket i taket. Mellan plantan och blanktråden var det balsnöre (inte den blå syntetiska utan den andra, den bruna som bryts ned efter ett tag). En rulle med balsnöre räckte långt.
Vid tomatodlingarna i Skövde praktiserades nedläggningsmetoden, vilket innebär att allt eftersom plantorna växer så sänks de ned med hjälp av sk tomatkrokar (extra snöre i toppen så de kan sänkas).
Tomater börjar att mogna längst ned på plantan, vilket gör att de efter ett tag, är de helt avplockade nedtill och då finns det ingen anledning att plocka tomater i taket, när man istället kan sänka ner plantan så de mogna tomaterna alltid finns i bekväm plockhöd.
Minst bra var min bevattningslösning. Eller min icke existerande bevattningslösning kanske jag ska skriva. Använde 1/2" slang med vanliga trädgårdskopplingar och en vatten spridare som flyttades. Därför blev bevattning ojämn och det orsakade korkrot som gör tomaterna hårda. Ett problem som inte uppstår om det är jämn tillgång på vatten.
Eftersom huset var ganska litet, 128 kvm, så fanns det ett behov, att kunna kyla luften. Funderade på att sätta in spridare, i höjd med fackverken i bågarna, sk dimdysor som ger små droppar. Övervägde också droppbevattning som kan läggas i varje rad. Det är en fördel om bevattningen görs tidigt på morgonen, när det fortfarande är dagg, för då hinner plantorna torka upp och det minskar risken för sjukdomar som svampangrepp.
Fröerna köptes främst från Lindbloms Frö som har ett omfattande ekologiskt sortiment anpassat för yrkesodlare. Där är det möjligt att köpa mindre mängder frön, jämfört med andra firmor som vänder sig till yrkesodlare.
En annan bra sak med Lindbloms är att de har ett bonussystem baserat på hur mycket man handlar för och sen så ger de rabatt beroende på hur många år man har handlat där. Det gynnade mig som liten yrkesodlare.
Jag hade ungefär 20 olika sorters tomater. Framförallt rekommenderas körsbärstomater som ger bättre ROI (return on investment) än vanliga tomater och att satsa på olika färger och smaker.
När fåren var färdig lammade ströddes det med torvströ under de sista veckorna innan djuren gick ut. På så vis blev det bara lite färsk halm kvar till odlingssäsongen och det minskade förmodligen risken för mögelbildning i halmen, som i sin tur kunde spritt sig till plantorna.
http://www.sxc.hu/photo/148675
Grisar hjälpte till att finfördela halmen så väl, att en av länsstyrelsens rådgivare frågade om halmen lagts in hackad.
Ifall odlandet blir aktuellt igen, i framtiden, används förmodligen hackad halm istället för grisar. Anledningen till att grisarna väljs bort, är för att de, trots sina trevliga personligheter, äter massor och bökar ojämnt, vilket bara skapade mera arbete.
Med ett växthus blir det lättare att kontrollera omgivningen. Genom att undersöka bladen med lupp regelbundet upptäcks angrepp snabbt och nyttodjur kan sättas ut, t.ex. steklar och humlor. De kan köpas från Lindesro AB som även säljer jordbakterien Turex som fungerar bra mot kålfjärilslarver på broccolin!
Lindbloms Frö http://www.lindbloms.se/ klicka på - För Yrkesodlare.
Lindesro AB http://www.lindesro.se/

