Mina intyg

Mina papper finns inte här i Frankrike utan har magasinerats i Sverige. Nu står mina förhoppningar till att en fransk rådgivare vi träffade förra året, fortfarande har kvar de kopior som han behöll på mina intyg.

Sambon har lovat hjälpa mig och ringa imorgon, eftersom rådgivaren inte talar engelska. Håll tummarna!

Om han inte har kvar mina papper så blir det till att sätta mina föräldrar i arbete....

Själv ska jag försöka att hitta ett tillfälle under morgondagen då jag kan ringa och få mera information om kursen. Hemsidan är inte så detaljerad. Vet t.ex. inte om kursen är kostnadsfri eller ej.

Idag har det varit ett program om ekologiska hus, som filmats i Sverige, på TV:n. Där lyftes ekologiskt byggande fram och även om det är nåt som har intresserat mig innan, så hade jag aldrig hört talas om passiva hus förut. Det finns tydligen ca. 200 passiva hus i Sverige. De har ingen uppvärmning utan det är i ventilationen som varmluften återfinns. Om jag har förstått det hela rätt....
Sverige lyfts ofta fram som ett föregångsland här nere. Sambons kommentar var "Våra hus verkar ju löjliga i jämförelse". Och själv kände jag mig lite stolt - löjligt javisst, men mer och mer känner jag mig stolt över Sverige. Det blir annorlunda när man kan betrakta sitt land med andras ögon.

Lantbrukslänkar i Schweiz

http://www.sxc.hu/photo/160952
Lantbrukslänkar i Schweiz:

Swiss agriculture. English
The Bio Suisse Bud. English
The Swiss Farmers' Union. English
Le Groupement suisse pour les régions de montagne (SAB). French

Introduktionskurs till lantbruk i Frankrike

http://www.sxc.hu/photo/98179
Förutom den informativa websiten som nämndes igår, så hittades även en kurs som jag gärna vill delta på.

Introduktionskurs till lantbruk i Frankrike
Farming in France. English

En kurs speciellt avsedd för utländska lantbrukare som vill etablera sig som bönder i Frankrike.
På kursen guidas man genom den franska byråkratin, besöker gårdar och knyter kontakter med organisationer knutna till lantbrukssektorn.

Det finns dock ett litet problem... eller eh.... två.

Första är att det är en två veckors kurs i Limoges (dvs. nästan på samma ställe som Tech Ovin). Vilket innebär ta ledigt från jobbet och då jag endast arbetat där sedan juni och redan har förbrukat några dagar till fårmässan, så återstår 6 dagars semester och de hade jag tänkt spendera till jul med ett besök hos mina föräldrar i Sverige.

Blir därmed tvungen att försöka få två veckors obetald semester, det känns inte så lockande, sen är jag inte helt säker på att min semester beviljas. December är enligt mina kollegor den mest intensiva månaden på året för företaget.
Kursen börjar den 26:e november och håller på till 7:e december.
Flygresan till Sverige är redan inbokad till den 18 december.
Oj, jag kan redan föreställa mig hur min chef hoppar jämfota av glädje när jag lägger fram det här...

Sen så är det problem två, som egentligen är det första som måste lösas, annars behöver jag inte ens fundera på att be om ledigt.
Det är nämligen antagning till kursen och kräver dokumentation från tidigare erfarenheter. Papper från skolan, att jag läst lantbruk och ett intyg om den egna verksamheten.
Nu kan inte min ärthjärna minnas om jag har kvar dessa papper här i Frankrike eller om de har magasinerats i Sverige. Det blir till att leta imorgon när det är ljust och sambon inte sover.

Frågade herr fårveterinär om råds, vad han trodde om kursen. Han hade tidigare talat med någon annan som nämnt att det skulle ta två år, så herr fårveterinär tyckte att 2 veckor jämfört med två år, lät som en bra deal och att det inte var så mycket att fundera på.

Någon som har en åsikt? Råd mottages tacksamt! (sen är det en annan sak om jag lyssnar förståss) ;-)

Ny informationskälla

http://www.sxc.hu/photo/425756
Livet är så lustigt, man kan söka som en dåre utan att hitta och först när man slutar leta så dyker det upp framför näsan.
Är det inte ofta så?

Med hjälp av min förbättrade franska lyckades jag ikväll navigera mycket bättre i den Schweiziska cyberrymden. Något förvånad vart jag när det helt plötsligt dök upp en websida för utlänningar som vill börja med lantbruk i Frankrike! Point Info International. English
Hur länge har jag inte sökt och saknat samlad information på ett ställe? Och nu så dök den upp när jag minst anade det.

Tänkte bara slösurfa efter en sida med Schweiziska gårdar (vet sedan innan att det är alldeles för dyrt, men ville titta för nöjes skull).

Nu blev jag istället sittandes och läste på den uppdykande websidan. Det blir mycket att skriva om i bloggen framöver. Och förhoppningsvis mer saker än att bara skriva. :-) Det är lite som julafton just nu.... lol

Bluetongue 10 mil från Schweiz

Min sambo följer nyhetsreportagen om Bluetongue.
Idag kom han hem och sa att sjukdomen anlänt i Schweiz och i det departement som är närmast oss i Frankrike. Eftersom han är en smula partisk i frågan, föredrog jag att leta reda på nyheten själv.

Och det var som väntat, mitt personliga nyhetsankare hade saltat historien lite grann. ;-)

Bluetongue är varken i Schweiz eller det departement som är närmast oss, men det sprider sig och är just nu 10 mil från gränsen till norra Schweiz. Inte bra. Här hoppas de på en bister vinter som kan ta kål på knotten.

Positiva nyheter

Fotograf: Michaela Engström http://sheep-pics.org/?action=view&id=850
Är det verkligen alltid grönare på andra sidan? Den tanken har snurrat i huvudet vid många tillfällen.
Idag fick jag ett kort, men positivt email från "gårdstipsaren" i Limousin. Han kommer tillsammans med en ekologisk rådgivare, att titta närmare på vad som kan vara intressant för mig vad gäller gårdar i Limousin :-)
På så vis kan jag förhoppningsvis göra en helgvisit med 4-5 gårdar att besöka.

I den regionen uppskattar de mitt areal behov för 300 tackor till ca 50 ha. Själv tycker jag att det är svårt att veta hur mycket man behöver innan man har sett de lokala förutsättningarna. Vad är det för gård, åker- betesmarker, möjligheter att samarbeta med en granne vad gäller foder eller växelbete?

Bio The Bourne Ultimatum

Har precis kommit hem. Vi åkte till Montreux idag och promenerade längs sjön. Sen blev det Banana Split för mig och Milkshake för sambon på ett café. Fast i och för sig fick han hälften av mig, för det var massor av glass, grädde, banan och chokladsås.
Sen blev det bio där vi såg The Bourne Ultimatum med Matt Damon. Den var lika bra som de andra två filmerna om Jason Bourne, kanske ännu bättre.
Kan verkligen rekommenderas!

Vi har länge pratat om att gå på bio, men har inte lyckats komma på tanken i tid och har därmed missat de visningar när filmerna kan ses på originalspråk. Visst skulle det vara lärorikt för mig att titta på fransk dubbade filmer, men man är ju van vid skådespelarnas röster.

Samma sak, fast omvänt hände för sambon igår, när han för första gången såg Star Wars på engelska...
I början var han lite motstävig eftersom de använder, för det mesta, samma franska röst till en skådespelare, så de vänjer sig vid att till exempel Harrisson Ford låter på ett speciellt vis.

Visste ni förresten att Jodie Foster talar perfekt franska och därför dubbar sig själv?

När vi åkte hem från Montreux fick jag köra sambons Audi TT. Har inget stort bil intresse, men hans bil är verkligen en dröm att köra.
Till och med jag vill leka i kurvorna....

Defra - Bluetongue uppdatering UK

Nedanstående är senaste uppdateringen från Defra (Department for Environment Food and Rural Affairs i Storbritannien)om Bluetongue:

Bluetongue confirmed as circulating in East Anglia
Since 22 September, laboratory tests have detected the presence of Bluetongue in a small number of animals on a number of different premises in Suffolk. These premises are all under restrictions and the infected animals have been culled. Defra confirmed on 28 September that Bluetongue disease is circulating between the local animal and midge population in East Anglia. The announcement follows further epidemiological investigation including surveillance results with the further cases of the disease identified so far.
From midnight Saturday 29 September the existing Bluetongue Temporary Control Area was replaced with a Bluetongue Control Zone around the area where cases have been identified and a larger Bluetongue Protection Zone. The latter covers parts of the counties from Lincolnshire to Sussex. Ruminants are able to move within the Bluetongue Control Zone, but not out of it, except to slaughter in the Bluetongue Protection Zone. Ruminants will be able to move within the Bluetongue Protection Zone but not out of it. Surveillance and epidemiological investigations are continuing.
All movement licence conditions for both Bluetongue and Foot and Mouth Disease must be complied with.

Defra confirmed that, as of 5.00pm on 4 October, there are a total of 25 premises infected with Bluetongue in the UK. These are all within the Bluetongue Control Zone. These cases follow reporting of disease by farmers, and further disease surveillance work around the first infected premises.
Defra has today published a further report on ongoing epidemiological work into the Foot and Mouth Disease (FMD) outbreak.
At day 63 of the FMD outbreak there are currently 8 confirmed Infected Premises. Evidence continues to indicate that this outbreak is likely to be confined to a relatively small area of the country and not become geographically extensive and that the risk of spread outside of the Foot and Mouth Disease risk area remains very low.

Vilken fredag!

Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=706
Ja, jag vet, det är inga får på bilden. Men detta foto får illustrera mig (kaninen), mina två kollegor i Schwiez (getterna) och sen den amerikanska kollegan (den jämförelsevis stora älgkalven).

Himmel och pannkaka, vilken vecka!

Veckan har varit krävande på jobbet och idag blev det en praktfull avslutning inför helgen.
Bland nattens skörd av email fanns ett från en amerikansk kollega, som fick mig att tända på alla fyra cylindrarna. Oj vad det kan vara tålamodsprövande att arbeta med amerikaner!

Låt mig förklara. Företaget som jag arbetar för tillhör ett stort börsnoterat företag. Därför har vår ekonomiavdelning rationaliserats och allting sköts genom huvudfirman. Det gör också att en del personer verkar skita fullständigt i att försöka göra ett bra jobb, speciellt eftersom vi är så himla omständiga i Europa med alla våra språk. Nej helst vill de nog att allting, både lagar och språk vore som i USA.

Det här är detaljer som gör vår fakturering lite svårhanterlig eftersom de Europiska kunderna inte alltid uppskattar den amerikanska buffligheten. Detta försöker vi som sköter om kunderna att reparera i våra kundrelationer. Ett fall har jag ägnat tre månader till att reda ut. Alla var egentligen överens, men det hade blivt ett slags moment 22 läge och inget rörde på sig.

För två veckor sedan lyckades jag till slut att lösa det hela och det verkade som slutet gott allting gott. Ända tills denna morgonen. Två veckor efter att en återbetalning skulle genomförts har en av amerikanerna, en kvinna, än en gång bestämt sig för att vara paragrafryttare och fullkomligt vägrade att betala ut någonting innan kunden betalat vad de ska till oss (det verkar säkert jättemärkligt, men det är olika kontrakt och flera företag inblandade om ger såna här varianter).

Den här kvinnan ville nu att vi i princip skulle stå framför kunden, de med en check i handen och vi en annan. Sen på tre skulle vi byta med varandra! Grrrrrrr.... småskolefasoner.

Tur för henne att hon inte var i närheten när jag läste mailet. Då hade hon legat pyrt till.

Anledningen till att situationen uppstog över huvudtaget var att mitt företag hade hanterat situationen illa sedan tidigare. Jag har trott hela tiden, att kunden inte maskar med flit och var övertygad om att de skulle betala så snart vi gjort rätt för oss.
Men vad är väl jag, en fjuttig Europeisk medarbetare, alldeles för långt ned i näringskedjan. Hierakin var uppenbar.

Min första spontana rektion var att svara henne och alla andra som var på cc i mailet att antingen ordnar de så pengarna finns hos kunden tills nästa fredag, eller så kan de börja leta efter en ny anställd som talar svenska till kundservicen, eftersom jag bara har en månads uppsägningstid. Och skulle det sen vara så, att kunden inte betalade, fast jag gått i god för dem, ja då kan de avskeda mig.

Två kollegor som också var inblandade övertygade mig om att det var en dålig idé, för även om jag inte har nåt emot att sluta så skulle de hamna i klistret. Istället gick en av dem igenom det ekonomiska och kunde se att kunden visst hade börjat betala vad de skulle till oss, fast amerikanskan hävdat annorlunda.

Innan dagen var färdig hade ett nytt mail skickats tillbaka med rena fakta som visade vad vrångt hon betedde sig. Men, men, vi har säkert fått nåt annat obegripligt svar på måndag i denna meningslösa prestigekamp.

Tidsskillnaderna gör att vi oftast är hänvisade till email, såvida vi inte stannar kvar på kvällarna. Fördelen med email är att det finns dokumenterat.

Det är så kul med teamwork! ;-) Det är väl helt enkelt för simpelt att bara försöka göra bra affärer med nöjda kunder.....

För att ni inte ska tro att jag är som en rabiessmittad hund, så vill jag förtydliga att sedan jag började i somras har mitt mål varit att hela tiden försöka förbättra våra brister till förmån för både kunder och oss själva. Sen när nån motarbetar det hela på grund av dumma principer, då brister det till slut. Det var självklart inte det första hindret från den här personen.

Detta ledde till en bra sak. Jag ägnade lunchen åt att skriva ihop frågor och funderingar som jag mailade till gårdskontakten i Limousin. Äntligen kom det mailet iväg. Det var den sparken i baken jag behövde. Egentligen kanske jag skulle skicka ett mail till kollegan i USA och tacka för hjälpen. Vi får se vad jag får för svar på mina frågor, om utgången blir positiv så kan det vara tänkvärt...

Vad är en välavlönad dag på kontor i Schweiz mot en uselt betald dag bland får....

Vaccin

Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=660

När jag läste om Bluetongue slog det mig att jag egentligen inte vet ett dugg om vaccin. För mig är det sånt man beställer, veterinären ger det och sen får man se till och komma ihåg när det ska beställas nästa gång. Punkt.

"Levande vaccin inte är önskvärt". Levande?!

Jag skickade frågan till den franska fårveterinären som svarade:

Levande vaccin är ett vaccin som kan föröka sig efter att det har injicerats i ett djur. Medan ett dött vaccin är en specifik anti gen som injecieras och därefter producerar djuret själv antikroppar med hjälp av lymfsystemet.

Dött vaccin är inte alltid så bra och starkt som levande vaccin och det måste injiceras oftare. Men ett levande vaccin är mer farligt eftersom det kan förändras till ett "våldsamt" virus.

De flesta levande vaccin är förbjudna i Frankrike.

Hmm... någon gång för längesedan nämndes nog nåt sådant på biologin....kanske :-)
Vad finns det för litteratur där jag kan läsa mer om sånt här?
Nån som vet?

Bluetongue

Jag försöker förstå hur sjukdomen Bluetongue fungerar och yttrar sig. Dessvärre är den mesta informationen på engelska och franska. Varken mina språk- eller fackkunskaper räcker till. Ta därför min amatörmässiga sammanställning med en nypa salt.

Bluetongue är en komplex sjukdom som beror på djuret, viruset och den omgivande miljön. Sjukdomen yttrar sig främst hos får och de Europeiska fårraserna verkar särskilt mottagliga.

Bluetongue är en sjukdom som orsakas av ett virus och drabbar idisslare, både vilda och domesticerade djur.
Nötkreatur och andra idisslare fungerar som värdar/reservoarer för viruset och symptomen är oftast mindre uppenbara än hos får, trots höga virus nivåer i blodet.

Viruset hör till familj Reoviridae, genus Orbvirus och det finns just nu 24 kända varianter (serotyper).
Spridningen sker endast via svidknott och ingen direktsmitta från djur till djur är möjlig. Sjukdomen, som orsakar stora ekonomiska förluster, kan inte heller överföras till människor.

Viruset påverkas inte av vare sig fysisk eller kemisk påverkan, men inaktiveras efter 3 timmar i 50°C eller 15 minuter i 60°C. Det är mycket stabilt när det har tillgång till protein och har överlevt flera år i blod som lagrats vid 20°C.

När väl sjukdomen har etablerat sig i ett område så är viruset mycket svårt att bli av med eftersom det cirkulerar mellan får, nötkreatur, andra idisslare och svidknott.
I länder/områden där omständigheterna inte är idealiska, kan viruset överleva i flera år för att sedan dö ut.

I områden med kallare väderlek är utbrotten säsongsknutna och när temperaturen sjunker reduceras svidknotts-populationen till låga nivåer. Det medför att viruset drar sig tillbaka till områden där det kan spridas helårs vis.
Bluetongue anlände till Portugal och Spanien 1956 och tros ha funnits kvar i Portugal i 3 år och 4 år i Spanien.

Bluetongue beskrevs första gången i Sydafrika bland Merino får som introducerats från Europa i slutet av 1800-talet. Sjukdomen ansågs isolerad till detta område och forskningen kring viruset och sjukdomen bedrevs huvudsakligen lokalt i landet, främst vid Onderstepoort Veterinary Institute.

Där upptäcktes hur sjukdomen sprids via svidknott och att det finns ett flertal olika serotyper av viruset. I dagsläget finns det 24 kända serotyper i världen.

1943 rapporterades Bluetongue på Cypern och utbrott fanns även i Israel, USA, Portugal, Spanien, Pakistan och Indien.

Under de senaste trettio åren har bevis för regelbunden virusaktivitet kunnat fastställas i tropikerna. Däremot har det inte nödvändigtvis inneburit sjukdomsutbrott.

Geografiskt förekommer viruset på breddgraderna 40oN and 35oS.
Närvaron av viruset i det här området, helårs vis eller säsonsbunden, beror på klimat typen i området.
Genetiska studier har visat att viruset förekommer i diskreta och stabila ekosystem, förmodligen orsakat av en slags samevolution mellan olika serotyper och svidknott.

I flertal tropiska länder finns viruset etablerat där det cirkulerar mellan får, nötkreatur och andra idisslare.
Geografisk spridning av viruset anses ske under exeptionella år som 1956 till Portugal och Spanien, 1988 till British Colombia, 1999 till Bulgarien, Grekland och Tunisien och år 2000 till Algeriet, Sardinien, Korsika, Mallorca, Sicilien och Italien.

Utbrottet på Cypern 1943 orsakades av en aggressiv serotyp av viruset och lämnade förluster på 60-70% i vissa flockar. Även utbrottet i Iberia området 1956 var spektakulärt, inom de första 4 månaderna hade 46 000 får i Portugal och 133 000 får i Spanien dött.

Svidknotten av "genus" Culicoides fungerar som biologiska spridare (vektorer). Det finns ca 1400 olika arter i världen, men mindre än 20 av dessa anses vara aktuella eller tänkbara spridare av viruset.

De mest välstuderade arterna är C. variipennis och C. insignis i USA, C. fulvus, C. wadai, C. actoni och C. brevitarsis i Australien, C. imicola i Afrika och Mellanöstern.
Det är möjligt att ytterligare vektorer kommer identifieras i länder som Kina och Bulgarien.

Svidknotten förekommer oftast i fuktiga områden med varierad terräng, men framförallt i våta och leriga områden.
De äter nattetid och föredrar varma, vindstilla områden. Honorna suger blod innan äggläggningen i fyra-dagars intervaller och överlever i 2-3 veckor. Äggen kläcks efter 2-3 dagar och beoende på temperatur, varar larvstadiet i 12-16 dagar. 2-3 dagar efter puppstadiet är de vuxna knotten klara och de suger blod en dag senare samtidigt som de förökar sig.
Några av arterna föredrar nötkreatur framför får.

Bluetongue har observerats i Australien, USA, Afrika, Mellanöstern, Asien och Europa.
Sedan oktober 1988 har viruset spridit sig allt längre norrut, kanske på grund av den globala uppvärmningen. I augusti 2006 rapporterades de första fallen i Nederländerna och snart fann man även sjukdomen i Belgien, Tyskland, Luxemburg och norra Frankrike.

I år, 2007, har tusentals nya fall konstaterats i Tyskland, Nederländerna och Belgien, samt hundratal fall i Luxemburg och norra Frankrike. Dessutom upptäcktes den 22 September att nötkreatur i närheten av Ipswich, Suffolk i Storbritannien hade drabbats av sjukdomen.

Man har tidigare inte räknat med att virus ska övervintra i knotten men det finns tecken på att det kan ske eftersom ett tyskt försök visat att osmittade djur som nu släppts ut i områden där sjukdomen fanns förra betessäsongen har blivit smittade.

Utbrotten i södra Europa orsakades av serotyperna 2, 4, 9 och 16. Dessa fall var både mer norr och väst om normalt spridningsområde. Det verkar som viruset kom in från både Turkiet och Nord Afrika. För dessa serotyper finns det det vaccin tillgängligt. Men det är serotyp 8 som just nu cirkulerar längre norrut i Europa. Detta var första gången sjukdomen påvisades så långt norrut i Europa och även första gången just denna variant, BTV-8, hittades inom EU. För serotyp 8 finns än så länge inget vaccin, men två företag, Merival och Intervet arbetar på att ta fram ett passande vaccin. EU-kommissionen jobbar för att det ska kunna godkännas snabbt. Det kommer att behövas i stora mängder eftersom det ges förebyggande.

BTV-8 i norra Europa, har även orsakat fler och allvarligare symptom bland nötkreatur än andra serotyper. Eftersom det är en vektor-buren sjukdom som sprids till friska livdjur genom blodsugande myggor är inte ett levande virus vaccin önskvärt.

Inkubationstiden är 5-20 dagar och de flesta symptom uppträder inom en månad.
Huvudsakliga symptom är hög feber, 42 °C, riklig salivproduktion, andningsproblem, sårigheter i kronranden, svullnad av huvud, tunga, nos och läppar samt blåfärgning av tungan. Andra sympton kan vara stelhet, aborter, missbildade lamm och lunginflammation. Foster hos drabbade tackor verkar vara som mest mottagliga för viruset under den period när hjärnan utvecklas. Symptomen för sjukdomen är många. Återhämtningstiden är mycket lång med kraftiga viktminskningar och ull bortfall.Ödemen som uppstår i läppar och runt nosen kan ge fåren ett apliknande utseende.Munnen blir öm och sårig med riklig salivproduktion.Fåren slutar inte att äta helt, men äter betydligt mindre pga smärta från munhålan och håller gärna kvar maten i munnen för att mjuka upp den innan den tuggas. Om feber förekommer så syns den 4-10 dagar efter smitt tillfälle.

Andra kliniska symptom som följer under den andra veckan efter infektionen orsakar ofta akuta dödsfall. Många orsakas av ödem i lungorna och/eller otillräcklig hjärt kapacitet. Senare, efter 3-5 veckor kan fåren avlida av kroniska följdsjukdomar som bakteriella komplikationer, speciellt orsakat av Pasturellos. Även undernäring och depression är bidragande faktorer.

Dödligheten är vanligtvis låg, men hög bland särskilt mottagliga raser (vet tyvärr inte vilka, mer än att Europeiska raser har nämnts som särskilt känsliga). 30% av de drabbade djuren i Nederländerna avled 2006. Symptomen är betydligt kraftigare och allvarligare i nya regioner, än där den förkommit sedan tidigare.

SVAs inventering av svidknott visar att de arter som sprider sjukdomen bluetongue hos idisslare i Nordeuropa även finns i södra Sverige. Det är fortfarande okänt om och hur effektivt de kan föra smittan vidare i Sveriges klimat, hittills har inget fall påvisats i Sverige.

Ny dag

Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=48
Ny dag på jobbet.

Stundom funderade jag starkt på att göra slag i saken och be min chef att börja leta efter en ersättare.

Lyckligtvis drog två kollegor med mig ut på lunchen och fick mitt humör på topp. Vi gick till ett matställe där de gör iordning en baguett enligt ens önskemål medan man väntar. Enkelt, trevligt och gott.

Eftermiddagen var lugnare än på länge och jag hann gå igenom mina kunders konton för att se om allt stod rätt till. Det är något vi ska göra en gång i veckan, men det har inte funnits tid sedan i augusti. Som tur var hittade jag inga akutfall.

Vi försöker att använda vår kundservice för att aktivt kontakta kunderna om vi upptäcker något som ser märkligt ut på deras konton. Det är bättre, för oftast är kunden mera tacksam att man hittat något problem, istället för att de ringer när de inser att något är knas.

Det är nåt som jag gillar med mitt jobb, lite som med lammproduktion, desto bättre man försöker sköta det dagliga och arbeta förebyggande, desto bättre går det, ifall det inträffar något mera bevärligt.

Innan min fransk kurs började, hann jag ringa personen i Limousin som skickade mig gårdstipsen. Han var mycket hjälpsam och erbjöd sig att hjälpa till med mina frågor och funderingar till lantbrukarna. Verkligen generöst! Ska dock försöka att klara franskan ändå, men det är skönt att veta att hjälp finns runt knuten.

Han berättade att hans arbete delvis går ut på att hitta unga lantbrukare som vill ta över och fortsätta driva gårdar. De försöker motverka att befintliga gårdar blir större och större, för det innebär att det blir färre och färre lantbrukare. Ett bra tänk för min del, frågan är hur populärt det är bland befintliga bönder som känner att de måste växa för att överleva.

På språkkursen börjar vi allihop att släppa vår nervositet. Lektionen var riktigt rolig.

Väl hemma 20:40 möttes jag av middag av sambon som var allt annat än möglig eller passerat sitt bäst-före datum. Han hade lagat middag, ugnstekta grönsaker, entrecote och pasta. Och vin förståss. :-)

Varning, självömkan igen.

Ledsen att det har blivit få inlägg på sistone. Det beror på att jag har haft så många personliga inlägg till mig själv att hjärnan inte har räckt till för bloggen.

Den senaste månaden har bestått av väldigt mycket jobb på arbetet, framförallt säljbetonat, något som inte nämndes varken i platsannonsen eller min arbetsbeskrivning och som dessutom inte ger någon provision. Det har alltså skapat en hel del press utan att ge någon personlig vinning tillbaka. Det har bara stulit energi från mig. Helgerna har varit alldeles för korta och snart har vardagen varit där igen.

Har fortfarande inte talat med rådgivaren, inte heller ringt på gårdarna och därför var jag tvungen att stanna upp och fråga mig själv vad jag sysslar med.

Är det nu jag ska be min chef börja söka efter min ersättare, så jag blir "fri" att gå vidare?
Visst, det är löjligt, jag är mer oberoende nu än tidigare ekonomiskt, men ändå så hopplöst fastbunden i min tillvaro. Förväntningarna i byn är att vi ska gifta oss och skaffa barn imorgon. Som ett inköpt avelsdjur....

Vid två tillfällen har jag sagt upp mig från tidigare arbeten med olyckskorparna kraxande omkring mig "Om du slutar så får du ingen hjälp från staten, du kommer inte ha någonting, allting kommer gå åt h-vete" ...båda gångerna har de haft fel, för jag har fått nya jobb inom en vecka, men tänk om de skulle få rätt den här gången?

Andra saker jag frågar mig är om det verkligen är så viktigt med en stark ekonomi, självklart kan jag inte förneka att det är det, men samtidigt så tycker jag livet borde innehålla så mycket mera än den ständiga jakten på pengar.
Ja, jag vet, jag säger emot mig själv. Att driva en gård med 300 tackor handlar väldigt mycket om ekonomi. Men med den skillnaden att jag arbetar med något som känns viktigt för mig.
Det är inte affärerna i sig jag är emot, utan hetsen och framförallt att jag just nu inte har så mycket intressant i min vardag, mer än ett arbete som jag försöker sköta efter bästa förmåga. Men som sagt, det suger musten ur mig och planerna blir lidande. Det är därför som jag inte ringer, fast jag borde.

Det senaste året har jag ständigt varit småsjuk. Varje morgon vaknar jag med en näsa som är full av snor och det gäller att se till så det finns något att snyta sig i när nysandet drar igång, för annars står allt som samlats i nästan som en kaskad och landar på nåt olämpligt ställe.
I början antog vi att det berodde på det arbete som jag hade förra hösten eftersom det var både varmt, mer än 30 grader och hög luftfuktighet. Men fast jag slutade i November så har problemen kvarstått. Förutom ständiga nysningar har även min hy varit dålig samt stora problem med magen. Den svullnar upp som en ballong efter att jag ätit.
Sommaren har ägnats åt att försöka hitta det förmodade födoämnet som jag är allergisk/överkänslig mot. Trots två olika mediciner och en diet som uteslöt mjölk, mjöl, fett och fiber (den var mycket enformig) så har det inte blivit bättre.
Häromdagen diskuterade jag med min tyska kollega som berättade att han hade haft problem med mögel i en lägenhet där han och hans familj bodde. De kunde inte förstå varför de var sjuka hela tiden.... när de väl fann problemet och sanerade lägenheten så försvann deras problem på två veckor.

Nu undrar jag om även mina problem kan vara mögelrelaterade. Skulle faktiskt inte förvåna mig. Vi bor i en 20 år gammal byggnad med taskig ventilation och här nere är var och en sin egen bästa dräng. Vilket naturligtvis innebär att vissa arbeten som egentligen borde göras av en rörmokare, görs halvtaskigt med läckande kopplingar som följd.....

Nu har inte mina funderingar direkt mottagits med öppna armar eftersom det är sambons pappa som är den stora fixaren i familjen. Om jag vore i Sverige så skulle jag antingen ringa in Anticimex eller anlita en mögelhund, men här är jag hänvisad till att herrn i huset behagar göra något. Och det verkar han som sagt inte intresserad av. Ännu en sak som ger mig många funderingar.

Borde jag omedelbart flytta till en egen lägenhet här i byn?
Eller ska jag säga upp mig imorgon, på så vis är jag fri om en månad att ta mitt pick och pack och resa vart som helst och ta ett tillfälligt arbete?
Puh.... just nu önskar jag att man fick en manual när man föddes. En manual där man kan söka svar när frågor dyker upp "Om du befinner dig i den här situationen så gör du så här..." Skulle inte det vara praktiskt?

Nu blev jag långrandig. För att glädja er på fårfronten så arbetar jag på ett inlägg om sjukdomen Bluetongue som härjar i Europa. Kommer antingen imorgon eller på tisdag.

Fårraser

http://www.sxc.hu/photo/565838

Nyinkommen fråga:

Vilken sorts får hade du tänkt dig i din franska framtid?

Ni som följt min blogg, vet att detta ämne har varit uppe vid några tillfällen när jag skrivit om olika raser. Fast jag har aldrig definitivt sagt att just den rasen ska det vara.

Nej, det här är mina kriterier:

• Maedi Visna fria
• Scrapie resistenta (ARR/ARR)
• Inga kända klövproblem
• Regelbundet vaccinerade
• Helst träckprovsanalys innan köp
• Föredragsvis från kontollerad ekologisk besättning
• Gärna köttras, men inte nödvändigtvis, beror på yttre förutsättningar
• Välmusklade
• Renrasigt eller korsning - kan tänka mig båda varianterna
• Kött- eller mjölkproduktion - samma här, öppen för bägge
• Djuren ska helst inte ha horn (min erfarenhet från Gutefår. De är jättefina, men hornen fastnar i fickor, i inredningar, horntrånga baggar och ibland är även tackornas horn för nära nacken)
• Vill inte kupera svansar, så antingen blir det en kortsvansad ras eller så struntar jag i vad som anses brukligt här nere och låter djuren behålla sina långa svansar
• Är djuren dräktiga vid köpet så ska de vara fosterscannade.
• Vill helst ha en ras som inte har säsongsbunden brunst
• Nyklippta djur
• Eller varför inte hålla två olika raser?

Veterinären i Bellac rekommenderade mig att anlita en veterinär som kan undersöka organen på slakteiet hos slaktade djur från en lammproducent innan jag köper några djur av han/henne. Han ansåg att det var en av de bättre sätten att köpa djur på. Enligt honom ska det inte vara några problem att få göra det vid slakterierna, något som förvånade mig.

Det är många om och men som beror mycket på vart jag hamnar samt gårdens förutsättningar vad gäller byggnader, typ av beten samt tillgång på foder.

Ras känns som det blir ett lyxproblem den dagen jag hittar rätt läge.
Det som förmodligen avgör blir tillgången på minst 100 fina djur från samma producent och hälsostatusen. För att få ovanstående kriterier uppfyllda krävs planering, räknar med 4-8 månader från beställning till leverans.
Vad gäller avmaskning och avlusning så vill jag ombesörja den delen själv när djuren väl har kommit på plats, så att varje djur individbehandlas efter vikt.

Har säkert glömt något, men jag anser att man besparar sig mycket bekymmer om djuren är i bra skick när de anländer. Fyll gärna på sånt som ni tycker är viktigt när ni köper livdjur.

Konkreta gårdstips!

Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=674

Idag fick jag en glad överraskning, nämligen ett email från en man som arbetar för arbetsutvecklingen inom lantbruket i Limousin.

Han hade fått min email från en av de personer som jag träffade på Tech Ovin i Bellac och nu skrev han för att berätta om två lämpliga gårdar i Limousin som kunde vara intressanta för mig :-)

Båda gårdarna håller i dagsläget mjölkkor, men är även väl lämpade för fårhållning.

Den ena gården består av 40 hektar och det finns ett litet hus och en lada. Pris 160 000 Euro.
Där jag bor nu, får man knappt ett renoveringsobjekt för det priset och då pratar vi om ett vanligt litet hus utan mark.

Den andra fastigheten består av 70 ha och den finns det möjlighet att arrendera. Tidigare hölls 500 tackor på den gården.

Attans att de är minst 7 timmar bilresa bort, jag vill titta nu!

Ska samla mod och ringa. måste försöka få reda på så mycket som möjligt med min knaggliga franska.

Mer om mig

En läsare vill veta mera om mig:

*hur kommer det sig att du "kan" så mkt om får
*varför bor du där du bor?
*vad (var) jobbar du med?

Att sätta KAN inom situationstecken är helt korrekt. Jag "kan" inte så mycket om får för det finns massor att lära. Däremot är får mitt absoluta favoritdjur. Har tidigare haft förutom får; flertal hästar, trettiotal grisar, några höns, massor med kaniner och katter och arbetat som avbytare på en gård med mjölkkor och köttdjur. Lustigt nog har det aldrig blivit någon hund, men om det blir aktuellt med nya får, så blir det definitivt en Border collie och eventuellt en vakthund beroende på yttre omständigheter.

Tyvärr finns det ingen speciell utbildning för får som är omfattande, utan det som erbjuds handlar oftast mera om nötkreatur och svin, med en försvinnande liten del fårlära. Då tänker jag på längre utbildningar. Därför gäller det att försöka hitta bra saker att lära sig lite överallt.
Att jag skriver den här bloggen är för det hjälper mig att minnas och samtidigt samlas informationen på ett ställe, i annat fall skulle jag behöva komma ihåg var och hur jag fann en del saker.
Min förhoppningen är att antalet läsare kommer öka och så även kommentarerna eftersom det alltid är främjande att diskutera.

Anledningen till att jag flyttade till Frankrike nära den Schweziska gränsen är för att jag blev kär i min nuvarande sambo som är en fransman.
Ofta höjer omgivningen på ögonbrynen när de hör att jag bor tillsammans med någon som pratar flytande franska och att jag trots det, inte har kommit längre i min egen språkutveckling. Det beror på att vi talar mest engelska med varann när vi är hemma. Vi arbetar båda heltid och har ansett att det tagit så himla lång tid att försöka kommunicera på franska.
Givetvis har detta varit dumt och vi har nu under helgen bestämt oss för ändrad taktik, med franska runt middagsbordet. Det kommer säkerligen vara mycket givande för min inlärning.

Mitt arbete är på andra sidan gränsen i Schweiz eftersom det är bättre löner. Kan jämföras med alla svenskar som reser till Norge för att arbeta, men här är det fransmännen som åker till Schweiz. Arbetar för ett multinationellt amerikansk ägt företag som säljer elektronisk information. I mitt dagliga arbete tar jag hand om företagets nordiska kunder. Mer detaljerad än så vill jag inte vara vad gäller mitt jobb.

I framtiden hoppas jag på en ny gård, inte nödvändigtvis min egen, arrenderad med rätt förutsättningar skulle också funka fint. Tror att ungefär 300 tackor skulle vara en bra storlek. Kan tänka mig både mjölk- och/eller köttproduktion.

Mina kära medmänniskor försöker uppmana mig till att skynda långsamt för att på så vis hitta mera rätt, något som jag vet stämmer. Hur ofta söker man inte som en idiot utan att hitta, och först när man slutar leta så faller det ner i ens famn?
Ska försöka att ha dessa goda råd i bakhuvdet, men samtidigt fortsätta att utöka mina kunskaper plus knyta fler kontakter med befintliga lammproducenter.

Undersöker just nu möjligheterna att göra kortare veckolånga besök i andra delar av Frankrike. Hörde häromdagen om en gård med mjölkfår som har 3000 tackor och fyra anställda!! Hur sjutton de hinner med vete tusan. Nu vet jag inga mer detaljer kring arealer, lamningstidpunkter och om de producerar eget foder eller köper in det.

Hoppas detta var ett tillfredsställande svar :-)

Fullfoder

Bilden kommer från http://www.keenansystem.se/
Hittills har jag bara skrivit om transponder utfodring, men jag tycker att fullfoder utfodringen är minst lika intressant, möjligtvis ännu mera värt att tänka på. Men det beror helt på gårdens förutsättningar, så som befintliga byggnader, antal djur och egenproducerat foder.

Problemet med fullfoder är att det antingen måste vara möjligt att köra ut fodret med traktorn(tar mycket plats) eller så krävs elevatorfoderbord (ex. Albouy) vilket gör investeringen dyr.
Dessutom kan det vara knepigt att göra olika blandningar för olika behov (växande lamm, lågdräktiga och högdräktiga etc.).

Förra året deltog jag på ett studiebesök hos ett par i Västra Götaland som investerat rejält i ett stort växthus där de hade två körbara gångar för fullfoder. Det var tre sammanbyggda Richel multispan hus, 9,6m x 50m x 3st = 1440m2 med vindnät i sidorna. Både Keenan och Swedish Meats var där och informerade. Det var verkligen ett mycket trevligt studiebesök!

Tyvärr har jag i vanlig ordning varken bilder eller minns hur många tackor de hade (tror det var ca 200-300st som skulle utökas). Bilden ovan är alltså inte från den just nämnda gården.

På lammproducenternas hemsida finns en artikel skriven av Theo den Braver, Keenansystem, http://www.lammproducenterna.org/Kunskap/Foder/Fullfoder/tabid/711/Default.aspx
Du kan även läsa den nedan.

Fullfoder

Fullfoder, TMR, PMR & konventionellt utfodrade djur!
Det har kommit en del nya uttryck i får-Sverige. Jag blev ombedd att försöka reda ut lite av dessa saker på ett enkelt sätt. Vi får hoppas att jag lyckas med det utan att röra till allt ännu mer. Jag är förresten Theo den Braver och jag arbetar för Keenansystem med rådgivning till mjölkkor, köttdjur och får. Min förhoppning är att denna artikel inte är allt för färgad av det.

TMR & PMR

TMR betyder Totally Mixed Ration eller som vi i Sverige kallar det fullfoder. Precis som namnet avslöjar så handlar det om att blanda samman alla fodermedel och utfodra dem i ett förutbestämt förhållande till varandra i en blandning. Man talar även om PMR; Partially Mixed Ration. Detta kallar vi för blandfoder. Skillnaden är alltså att i det ena fallet så tar man alla fodermedel som djuret skall ha och blandar samman, och i det andra fallet så blandar man bara en del och utfodrar till exempel kraftfoder separat vid sidan om. Man kan tycka att det inte är någon större skillnad på de två, men det spelar en oerhörd roll, eftersom det är en idisslare som vi utfodrar.

Bekväma djur

Att vara idisslare är en ynnest, för det innebär att man inte behöver bryta ner allt foder själv. Som idisslare så bryter man inte själv ner den mat man äter, utan istället har man miljarder av medhjälpare i sin vom; bakterier, protozoer, svampar mm. Som idisslare så är det restprodukterna av dessa medhjälpare i magen som man använder sig utav. Alla dessa bakterier och svampar mm, är specialister på att bryta ner plantornas cellväggar och strukturer som inget djur vanligtvis kan utnyttja och dom har bara ett motkrav på sin värd, i detta fall fåret; ett jämt pH på ca 6,2 och en jämn tillförsel av mat.

Gräs, är det bra?

Idisslare är gräsätare och dom har varit detta i alla år och dom kommer förmodligen att fortsätta vara det. Om vi gör en pH-analys på färskt gräs runt om i världen så kommer det ganska snart att visa sig att gräs har ett pH på ca 6,2 alltså verkar gräs vara den perfekta kosten till en idisslare, och det är det också. Problemet blir när vi kommer till vinterfoder. Då är det ju också gräs vi utfodrar, men pH har då förändrats till ca 3,5-4. Detta sker i den ensileringsprocess som vi gärna vill ska hända. Kom ihåg att ensileringsprocessen är där endast för att lagra fodret så bra som möjligt, för djuret är den bara negativ. Vi har en hel del krav på våra djur att dom skall prestera så bra som möjligt och därför så brukar vi vässa deras foderstat med lite spannmål och annat kraftfoder. Detta foder är oftast inte surt när det finns utanför djuret men i det ögonblick som det börjar brytas ner så sjunker pH drastiskt, tex genom att stärkelsen i spannmålen ombildas till propionsyra. Som ni nu kanske förstår så börjar vår utfodring under vintern att vålla problem för alla arbetare i vommen. Allt vi utfodrar till djuret är antingen surt eller blir surt när det bryts ner, väldigt få saker som djuret äter har en buffrande kapacitet dvs pH-höjande.

Utfodra med saliv

Men hur gör nu fåret? Det dör ju sällan under vinterutfodringen och i de flesta fall så verkar djuren må riktigt bra. Ja, hemligheten ligger i fårets salivproduktion. Saliv är den enda tillsats av buffrande medel som hon får i sig. Skall vi ha vommen att må bra och vara effektiv så skall vi alltså utfodra med mycket saliv. Hur gör vi detta? Vi har två möjligheter att producera mycket saliv. Den första möjligheten är när tackan äter. Ett grövre foderslag som stannar en längre tid i munnen och inte går att svälja ner på bråkdelen av en sekund. Detta är främjande för salivproduktionen eftersom fåret tuggar maten mycket. Den andra möjligheten är att få djuret att idissla. Nu är det så att alla idisslare idisslar förr eller senare, annars dör dom, finessen är att få dem att idissla så snabbt som möjligt efter dom har ätit och det gör vi genom att ha scratch faktor eller stickighet i mixen.

Scratch faktor

Det är så att när vomväggen blir retad utav något stickigt och vasst så drar den ihop sig och blandar samman fodret i vommen. Man vill ha en sammandragning i vommen ungefär var 20:e sekund. En del av sammandragningarna skall vara så kraftiga att det kommer upp en idisslingsboll, och djuret tuggar om maten. Själva idisslingen har en funktion till och det är att hjälpa alla våra jobbare i vommen att komma in i fodret och kunna börja jobba med det. Givetvis är även den mekaniska bearbetningen viktig.

Nu sammanfattar vi lite av ovanstående kunskaper kring idisslarens krav. Vommen skall ha ett jämt pH på ca 6,2, jämn tillförsel av mat, mycket idissling och stora sammandragningar.

Krig

Om vi då pratar om en separat utfodring av foder som t ex PMR så kommer inte ovanstående att inträffa. Ett exempel; vi utfodrar lite kraftfoder separat vilket ger oss propionsyra och väldigt liten salivproduktion, detta sänker pH i vommen vilket gör att det dör ett antal bakterier som skulle smälta grovfoder. Det tar några timmar innan balansen är återställd och några timmar fodernedbrytningstid är borta. När balansen är tillbaka så ger vi dem nästa lass med kraftfoder och det hela börjar om igen. Man kan säga att i vommen pågår ständigt krig mellan syra och bas och en bra TMR ser till att ställningarna på båda sidor hålls med så små förändringar som möjligt. Ja, detta var lite kort om vad som händer i vommen. Det hela är givetvis mer komplext än så men detta ger en hyfsad bild.

Vilka möjligheter har vi?

Ja, som ni förstår så är det mycket av Keenansystemet som kommer att beskrivas här, men en del av det är även uppnåbart med andra TMR-blandare(fullfodervagnar).

Om vi gör en mix av alla våra fodermedel så kan vi ändra proportionerna mellan olika näringsämnen, dvs vi kan styra näringssammansättningen väldigt väl i mixen och anpassa den till vilket produktionsstadium som helst. När vi gör detta så vill vi att alla djuren alltid har fri tilldelning på foder. Under lågdräktighet när man oftast överutfodrar sina djur och dom lägger på hullet, så kan vi blanda i stora mängder halm i blandningen och djuren får äta så mycket dom bara vill. Likaså under digivning så kan vi göra en blandning som är oerhört kraftig dvs hög koncentration av näring utan att djuren blir sura i vommen, och även denna får dom äta fritt av (adlib). För att detta skall fungera så måste vissa saker beaktas.

Balans

Mixen skall vara rätt balanserad på energi och protein. Överskott av det ena eller andra kommer att ge djur som är feta eller undernärda. Det är så att djuren alltid försöker äta så mycket foder att dom har fått i sig tillräckligt av alla näringsämnen. Om vi i en mix har mer energi och mindre protein i förhållandet, så kommer djuret att äta så mycket det behöver för att täcka sitt proteinbehov. Detta ger en överutfodring av energi vilket fåret lagar in som fett i kroppen. Det enklaste sättet att hålla rätt hull på tackorna är således att se till att balansen mellan energi och protein alltid hålls. Alla djur är individer och i de flesta besättningar har vi en ganska stor skillnad på djuren, men en sak är säker och det är att balansen mellan olika näringsämnen är väldigt lik individer emellan. Det som skiljer är mängden dom behöver. Utfodrar man adlib (fri tillgång) så kommer djuren själva att välja mellan att äta mer eller äta mindre.

Sortering

Mixen skall ej gå att sortera dvs fåret får inte själv pilla ut vad det vill äta. Om vi ser tillbaka där vi började med hur vommen fungerade och hur kraftfoder sänker vom-pH så kan ni tänka er vad som händer när tackan först kan äta allt kraftfoder och sedan lite spätt ensilage för att sist på dagen tvinga i sig lite struktur som kan sätta igång idisslingen. Hon kommer att tappa många timmar fodersmältning och stå med en sur vom som inte fungerar.

Vommatta

Mixen skall innehålla tillräckligt mycket scratch faktor eller stickighet, för att stimulera salivproduktion och idissling. Om den inte gör det så kommer följaktligen pH att sjunka i vommen och tackan utnyttjar fodret betydligt sämre. Vi talar här även om en vommattebildande funktion, dvs vommen är en stor kammare som är till ca 2/3 fylld med vomvätska. I denna vomvätska så lever alla våra jobbare och försöker ta hand om näringen i fodret. Många av våra fodermedel är ganska tunga och sjunker till botten i vommen. Detta är inte bra eftersom om det då ligger kraftfoder direkt mot vomväggen. Det är surt och då kommer den att skadas. Risken finns att det går ut en massa bakterier i blodet på tackan och vi överanstränger hennes immunförsvar. Detta gör att hon blir extra känslig för mastiter, klövinfektioner mm. Denna vommatta har således till uppgift att se till så foderpartiklarna inte sjunker till botten av vommen, utan följer med upp i idisslingsbollen.

Mjukt eller stickigt

Om de fodermedel man har är väldigt späda och mjuka så är det enkelt att i mixen tillsätta halm, helst en grov stickig halm, (vete eller timotej) för att få den rätta stickigheten. När man till sätter ett grovt fodermedel till sin mix för att åstadkomma stickighet så är det förstås helt avgörande att det när det blandats runt i mixen fortfarande är helt och grovt och inte sönder trasat i ändarna. Om det blir söndertrasat så försvinner även stickigheten. En hel del av blandarna på marknaden skär inte fodret utan mosar sönder strukturen och då är det ju helt meningslöst att tillsätta stickighet.

Partikelstorlek

Snittlängden i mixen är också helt avgörande för funktionen. Vi säger att snittlängden på fodret ej får överstiga bredden på den mun som skall äta det. När vi talar om får betyder det mellan 2-4 cm. Snittlängden får ej heller bli för kort, om den blir för kort så kommer vår vommatta att utebli och foderpartiklarna sjunker ner på botten av vommen. För att kolla den mix man gjort kan man ta av mixen och hälla i en genomskinlig behållare 2/3 fylld med vatten och skaka om. Man kommer då ganska snart att se vad som händer med de partiklar som är små och hur viktigt det är att ha rätt snittlängd på mixen. Även grovfoder som blir söndermalt och riktigt kort kommer att sjunka och lägga sig mot vommens botten och det vi trodde var grovfoder uppför sig plötsligt som kraftfoder.

Det verkar som om jag återigen har snöat in på vad som händer i djuret istället för vad som händer utanför djuret, men det är faktiskt så att om man inte vet vad som sker där inne så kan vi inte heller utvärdera det foder som vi skall göra eller har gjort.

Skåningens ”madaro”

När vi nu lyckas med allt detta så kommer det att ske saker i vårat fårstall. Djuren kommer att vara mindre stressade i samband med utfodringen, ganska snart efter att man börjat med sitt fullfoder har tackorna vant sig vid att det som ligger på foderbordet nu, och vad som ligger där om 8 timmar är samma sak. Detta gör att när man utfodrar så kommer en del av tackorna fram för att se vad som är där, en del av dem som ligger och idisslar fortsätter med det, trygga i vetskapen om att dom inte missar något.

Vi alla presterar som vår mage

Vi ökar foderutnyttjandet väldigt mycket. Eftersom vi nu lyckas hålla ett jämt pH och ett jämt foderintag så jobbar vommen helt optimalt och smälter fodret på max hela tiden. Detta innebär att det går åt mindre foder för att producera 1 kg lammkött. En elitidrottsman i OS som har dålig mage kommer inte hem med några medaljer.

I köttdjursproduktionen har man länge haft en bra uppföljning på vad som händer före och efter Keenansystemet, och det visar sig att man har 15 % bättre foderutnyttjande. Dvs 15% mer kött på samma mängd foder. TMR ger oss ett friskare djur, och nu är jag tillbaka på insidan av djuret, men det är ett faktum att idisslare som har bra vomfunktion har mycket lättare att stå emot smittor och infektioner. Sedan så försvinner alla direkt utfodringsrelaterade problem som tex. acetonemi, foderleda, mm.

45cm/17cm

Om alla djur har tillgång till foder hela tiden så kommer det inte att vara stökigt vid foderbordet. Detta ger oss möjlighet att minska antalet ätplatser och samtidigt ha lugn i stallet. Enligt rekommendationerna ska man kunna gå ner från 45 cm / tacka till 17 cm. Jag är dock lite skeptisk till en så stor minskning, för om man skulle misslyckas och djuren sorterar blandningen under en period, ja då blir det riktigt stimmigt i stallet.

Udda fodermedel

TMR ger oss fantastiska möjligheter att utnyttja fler hemma- och lokalproducerade fodermedel. Ett mycket intressant fodermedel som är svårt att använda i konventionella foderstater är helsädesensilage. Det är för grovt och fåren sorterar det. Men blandar och skär man det så är det ett riktigt kanonfoder. Jag själv provar för närvarande att utfodra med brödskalkar från vårt lokala bageri i min mix. När man använder olika restprodukter så måste man vara mycket noga med den hygieniska kvaliteten. Bröd har mycket snabb energi och det tycker mögelsvampar extra bra om.

Jag vill hävda att det är tidsbesparande med fullfoder, men det är förstås helt beroende på hur den interna logistiken på gården är löst. Måste man fara runt halva bygden för att dagligen hämta olika fodermedel, ja då är det inte tidsbesparande, men det är ju i och för sig inte fullfodrets fel. Men man får möjlighet att under stora delar av stallperioden bara utfodra tex varannan eller var tredje dag, beroende på väder.

Sista versen

Ja, som alla förstår så är detta ett näst intill outtömligt ämne som det har skrivits mycket om och som det fortsätter att skrivas om. Jag hoppas att jag har på något vis lyckats förklara en del av de grundläggande faktorerna både i TMR-utfodring och fodrets funktion i djuret. En del av er har redan fullfoder hemma och andra funderar på att skaffa. Oavsett vad det är för färg på den blandare man har eller planerar att skaffa, så får vi aldrig glömma bort att fåret bryr sig föga om det. Det enda hon bryr sig om är vad hon äter.

Theo den Braver
Keenansystem
070-313 24 35

Annat intressant läsning är Fullfoder till får - Ingela Löfquist. Svenska.

Influensa

Hösten är här och det är även influensan. Näsan är full och pannan febrig.
Har lite idéer vad gäller inläggen, fullfoder utfodring, INRA 401 (fransk fårras), sjukdoms gåta för får eller inlägget om mig.
Bara huvudet är lite mer klart imorgon.

Mer om mig?

Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=832
Det är fortsatt mycket att göra på arbetet. Det i kombination med fransk lektioner har gjort att blogg inläggen blivit färre. Har helt enkelt inte orkat tänka till och kommit på nåt intressant att skriva om i fårväg. Jag vill inte tråka ut er med inlägg om mina vardagsbestyr. Även om just detta inlägg blev ett sådant....

Mitt förra inlägg fick en kommentar från en läsare som börjar undra vem jag är.
Har visserligen släppt lite information här och där, men givetvis är det mycket som inte har nämnts. Kommentera gärna funderingar ni har och beroende på vad ni vill veta, så kommer ett inlägg om mig personligen framöver.

På fransk lektionen idag pratade vi om L'impératif som används för frågor och uppmaningar.

Pass förnyelse

Det blev ingen rådgivare igår. Hade ju tänkt ringa, men det blev en bilresa till Svenska ambassaden i Bern istället för att förnya passet.
Ja, jag vet, det är dåligt fokus på rätt saker, men eftersom gränsen passeras dagligen så är ett giltigt pass också angeläget.
Fick låna GPS:n av sambon, men den hade fortfarande inte blivit uppdaterad med nya vägar (precis som när jag åkte till Tech Ovin), vilket resulterade i rejäla felåkningar inne i Bern.
Om det är nåt som retar mig, så är det när jag har på känn innan att det förmodligen kommer kunna strula, och så garderar jag inte upp mig med en karta.
Är man dum då eller? Jo, något fånig kände jag mig allt. Rådfrågade soldaterna som vaktade den amerikanska ambassaden, men de hade inte en aning om att den svenska bara låg ett stenkast därifrån.
Nu gick det förståss inte och jämföra dessa ambassader, den amerikanska kunde jag inte ens se, för den var omgärdad av en stor park och massor av vakter, medan den svenska låg på andra våningen i en byggnad och kändes lite som att gå till posten med sina glasrutor.
Passet gick snabbt att ordna och kommer om ett par veckor. Lyckligtvis behöver jag inte åka ända till Bern för att hämta det, utan det skickas till det konsulat som ligger närmast.

Tips om foderstationer

Tips från Anders E på Feedauto, http://feedauto.edbro.se/

Anders förmedlar inte begagnade stationer, men har kontakt med en person som bygger om enheter. Han har även en kontakt på ett "mjölkmaskinsföretag" som har lite begagnat i listor till förmedling.

Anders räknar med att en station klarar ca 100 tackor så det behöver inte bli så dyrt som de summor som nämndes i mitt tidigare inlägg om en ny anläggning från De Laval.

"det var ju det Nedap upptäckte när dom var på besök här i vintras. Dom klockade och kollade ät- och genomgångstider och blev förundrade över kapaciteten. Kraftfoderförbrukningen sjunker med 15-20% när man kan individstyra samt MYCKET lugnare djur"

Han skickade mig nedanstående länkar till annonser på blocket och skrev att de är bra exempel på stationer som enkelt kan byggas om och kompletteras med fler transpondrar.

http://www.blocket.se/vi/13433542.htm?ca=21_s

http://www.blocket.se/vi/13433742.htm?ca=21_s

Som jag redan påpekat så är det just nu inte aktuellt för mig, men jag lägger ut det här ifall det kan intressera någon annan som läser bloggen.

Tack så hjärtligt för detta tips Anders!

Brist på tålamod

Fotograf: José A. Warletta, Italy, http://www.sxc.hu/photo/82158

Tålamod ha aldrig varit en stark sida hos mig, nej det är snarare det motsatta.
Visserligen kan jag ägna ganska lång tid till planering innan jag går till handling, men när beslutet väl är fattat så ska det hända saker. Annars blir jag frustrerad.

De senaste tre åren har varit en prövning i detta avseende. Under denna tid försökte jag hitta en lösning på min dåvarande djurhållning, för att sedan fatta beslutet om att sälja för att utbilda mig till något riktigt.

Genom flertalet tester både praktiska och teoretiska skulle en psykolog hos arbetsförmedlingen hjälpa mig att peka på starka och svaga sidor som i sin tur kunde vara vägledande för ett framtida yrkesval.

Det lät bra och det kändes lite spännande att göra dessa tester. Dessvärre, på ett vis, hade jag inget ämne som stack ut åt något håll utan bedömdes som över medel överlag och att vilka studier som helst skulle passa mig.
Gärna ett yrke med mycket kontakt med människor. Det var lustigt, för många gånger vill jag bara ägna mig helt åt djur och slippa mänsklig kontakt för den är så mycket mera komplicerad med allt som inte sägs, som ligger under ytan och pyr. Outtalade meningar som ska gissas. Det är så löjligt, jag föredrar rak kommunikation där saker sägs rätt ut.

Studiefunderandet gick i banorna agronom, lantmästare, psykolog eller trädgårdsingenjör. Tre av yrkesfunderingarna var alltså fortsatt inom lantbrukssektorn. Både min handläggare och psykologen undrade om det var så klokt att fortsätta inom det området eftersom jag enligt testerna hade förutsättningar för annat.
Det är lustigt de föreställningar som finns inom lantbruket. Om man inte har rätt bakgrund med lantbrukare i släkten eller ens utseende inte överenstämer med förväntningarna så ska man, enligt många icke bönder, inte vara bonde. Är inte det knäppt?!

Eller så är det jag som vägrar inse att jag är en katt bland hermeliner.
Hur tusan ska man veta var man passar in och vad som borde göras när det finns så många utomstående åsikter på den punkten?
Kan man bli 12 år igen och få åtta nya år på sig innan 20 års dagen dyker upp då ett moget och välplanerat beslut skall tas?
Själv är jag som sagt snart 30 år och har inte lyckats med detta.

När jag gjorde högskoleprovet och skickade anmälan för HT 2006, slutade det med en ansökan till Lantmästarprogrammet där jag sedan antogs.
Dessvärre blev det aldrig av, eftersom jag flyttade till Frankrike med förväntningar om en ny gård. Så här i efterhand var det kanske ett dåligt beslut.

Agronom med inriktning på husdjur var det som intresserade mig mest, fast det hade krävts kompletteringar inom MA, BI, KE och FY(basår)vilket skulle inneburit 5 års studier.

Istället står jag här och stampar. Undrar fortfarande var min personliga pusselbit ska passa in.
Något som imponerar på mig är alla människor som har sina välordnade men inrutade liv och är något sånär lyckliga. Givetvis inte hela tiden, det är en utopi, men de verkar överlag nöjda med sin plats i livet. Det gör mig lite avundsjuk fast samtidigt har jag svårt att acceptera min nya roll som ska överensstämma med den modellen.

Varför ska det finnas så mycket att välja på?

De här funderingarna är resultatet av en alldeles för stressig vecka på det ostrukturerade jobbet. Tröttheten och uppgivenheten kommer på helgen när garden kan släppas. Det får bli nya tag på måndag.

Rådgivare och franska

Rådgivaren har inte hört av sig den här veckan. :-(
Jag ska försöka ringa honom på måndag när jag är ledig, det är nämligen en röd dag i Schweiz men inte i Frankrike. Har inte riktigt förstått varför vi är lediga, det spelar ingen roll, det kommer bli skönt med långhelg.

Egentligen tycker jag inte om att ringa när det krävs franska, men jag behöver verkligen prata med honom, så det blir till att bita ihop.
Apropå franskan. Har haft mina två första lektioner denna veckan. Nivån, gruppen och läraren passar mig bra. Nu gäller det bara att bli av med rädslan för att prata. Att våga göra fel är säkerligen det snabbaste sättet att lära sig.

Idag höll en kollega en teknisk genomgång på franska. Jag visste innan vad ämnet handlade om och kunde därför hänga med ganska bra. Han var sjysst och stannade ibland och förklarade enskilda ord.
Eftersom han arbetar med vår produktion i Moskva kom ämnet mutor upp. Inte för vårt företag utan i allmänhet om hur det fungerar i Ryssland.
Därmed lärde jag mig ett nytt franskt uttryck - Pot du vin = mutor. Igår lärde jag mig ett annat Je donne ma langue au chat = Jag ger upp.
De är sannerligen lustiga fransmännen, hur tusan skulle man begripa de uttrycken om ingen förklarade dem?
Nytt verb för dagen - Augmenter = öka, höja, stiga

"Att lägga näsan i blöt"

Fotograf: Jean Christophe Natorp, France.
Denna baggen har varit alldeles för nyfiken och snosat på märkta tackor. Då blir nosen så här fin :-)

Kurs i Delegerad läkemedelshantering

Paratuberkulos i tarmen hos får. Bild från Frankrike. Paratuberkulos förekommer visst bara hos nötkreatur i Sverige och inte hos får. Och det är ju tur. Ser inte så himla trevligt ut... Fotograf: Jean Christophe Natorp, France

Ny kurs i Fårhälsovårdens regi:

Kurs i Delegerad läkemedelshantering

(även kallad C15-kurs) Behöver du gå? Det finns platser kvar!
Jordbruksverket har fastställt regler för hur veterinärer får lämna ut och förskriva läkemedel för behandling av livsmedelsproducerande djur. Det krävs bland annat att djurägare och djurskötare skall ha en viss utbildning för att veterinären skall få lämna ut läkemedel för delegerad behandling.
Svenska Djurhälsovården arrangerar utbildningar så att du som föder upp grisar, får, get och slaktnöt skall kunna använda dig av delegerad läkemedelshantering. Målet med kursen är inte bara att uppfylla Jordbruksverkets krav. De vill att kursen ger dig praktiska råd och ökad kunskap som du har nytta av i ditt dagliga arbete.
Tisdagen den 16 oktober, 2007 håller Svenska Djurhälsovården i Linköping kurs för får och nöt. Har du frågor eller vill anmäla dig ring Ulrika Andersson på tel. 013-270690 ( ulrika.andersson@svdhv.org ) alt. Britt Isaksson på tel. 013-270190 ( britt.isaksson@svdhv.org )
Det kommer även att ordnas kurser på andra platser i landet. Ring gärna närmaste kontor för information.
Välkomna!Svenska Djurhälsovården AB