Fotograf: Jean Christophe Natorp, France.Denna baggen har varit alldeles för nyfiken och snosat på märkta tackor. Då blir nosen så här fin :-)
It's May Eve: and The Old Road is revealed!
8 years ago
14 September 2007
"Att lägga näsan i blöt"
Fotograf: Jean Christophe Natorp, France.Denna baggen har varit alldeles för nyfiken och snosat på märkta tackor. Då blir nosen så här fin :-)
Kurs i Delegerad läkemedelshantering
Paratuberkulos i tarmen hos får. Bild från Frankrike. Paratuberkulos förekommer visst bara hos nötkreatur i Sverige och inte hos får. Och det är ju tur. Ser inte så himla trevligt ut... Fotograf: Jean Christophe Natorp, FranceNy kurs i Fårhälsovårdens regi:
Kurs i Delegerad läkemedelshantering
(även kallad C15-kurs) Behöver du gå? Det finns platser kvar!
Jordbruksverket har fastställt regler för hur veterinärer får lämna ut och förskriva läkemedel för behandling av livsmedelsproducerande djur. Det krävs bland annat att djurägare och djurskötare skall ha en viss utbildning för att veterinären skall få lämna ut läkemedel för delegerad behandling.
Svenska Djurhälsovården arrangerar utbildningar så att du som föder upp grisar, får, get och slaktnöt skall kunna använda dig av delegerad läkemedelshantering. Målet med kursen är inte bara att uppfylla Jordbruksverkets krav. De vill att kursen ger dig praktiska råd och ökad kunskap som du har nytta av i ditt dagliga arbete.
Tisdagen den 16 oktober, 2007 håller Svenska Djurhälsovården i Linköping kurs för får och nöt. Har du frågor eller vill anmäla dig ring Ulrika Andersson på tel. 013-270690 ( ulrika.andersson@svdhv.org ) alt. Britt Isaksson på tel. 013-270190 ( britt.isaksson@svdhv.org )
Det kommer även att ordnas kurser på andra platser i landet. Ring gärna närmaste kontor för information.
Välkomna!Svenska Djurhälsovården AB
Jordbruksverket har fastställt regler för hur veterinärer får lämna ut och förskriva läkemedel för behandling av livsmedelsproducerande djur. Det krävs bland annat att djurägare och djurskötare skall ha en viss utbildning för att veterinären skall få lämna ut läkemedel för delegerad behandling.
Svenska Djurhälsovården arrangerar utbildningar så att du som föder upp grisar, får, get och slaktnöt skall kunna använda dig av delegerad läkemedelshantering. Målet med kursen är inte bara att uppfylla Jordbruksverkets krav. De vill att kursen ger dig praktiska råd och ökad kunskap som du har nytta av i ditt dagliga arbete.
Tisdagen den 16 oktober, 2007 håller Svenska Djurhälsovården i Linköping kurs för får och nöt. Har du frågor eller vill anmäla dig ring Ulrika Andersson på tel. 013-270690 ( ulrika.andersson@svdhv.org ) alt. Britt Isaksson på tel. 013-270190 ( britt.isaksson@svdhv.org )
Det kommer även att ordnas kurser på andra platser i landet. Ring gärna närmaste kontor för information.
Välkomna!Svenska Djurhälsovården AB
13 September 2007
12 September 2007
10 September 2007
Full rulle
Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=763Idag har det varit full rulle med massor att ta igen på arbetet efter nästan en hel veckas frånvaro. Det i kombination med att vi har introducerat två nya tjänster som ska presenteras, helst personligen, till 70 kunder inom en vecka. Det får bli många mail till att börja med, tur att man kan klippa och klistra vid sådana här tillfällen.
På kvällen påbörjade jag en vad som kallas halv intensiv kurs i Franska, nivå A2. Då förstår säkert några av er hur mycket jag har att lära. För er som inte vet, så är det tredje nivån, innan är debutant och A1. Med två lektioner i veckan och stöttande kollegor kan det bara bli bättre.
9 September 2007
Affärsidé
Så vad är det för affärsidé jag har?
Jo, jag funderar på om det skulle vara möjligt att köpa in en automatisk våganläggning med grindar och en tackvändare och sedan hyra ut det till lammproducenterna här. Det i kombination med att erbjuda klövverkning/fotbad, träckprovsinsamling, avmaskning, avlusning samt inseminering. Kanske skulle det kunna göras i samarbete med en fårklippare eller en veterinär för fosterscanning. Eller varför inte samla in ull och distribuera eftersom jag ändå kommer till gårdarna?
Det skulle ge mig möjligheten att arbeta med får, utan att faktiskt ha några själv.
Tech Ovin var ett första steg för att samla så mycket information som möjligt. Igår skickades ett email till en teknisk rådgivare. Han brukar vara på kontoret på måndagar, så jag hoppas på feedback från honom imorgon. Misstänker att han är en av dem som har bäst koll på marknadsbehovet. Om inte, så vet han säkert vart jag kan vända mig.
Det kanske också är möjligt för mig att arbeta i Schweiz. Oavsett land, måste utrustningen rengöras noggrannt för att förhindra smittspridning mellan gårdar.
Det här företagandet skulle kunna påbörjas på helger medan jag fortsätter mitt nuvarande arbete, även om det är lite trist, men det ger en stadig inkomst.
Jo, jag funderar på om det skulle vara möjligt att köpa in en automatisk våganläggning med grindar och en tackvändare och sedan hyra ut det till lammproducenterna här. Det i kombination med att erbjuda klövverkning/fotbad, träckprovsinsamling, avmaskning, avlusning samt inseminering. Kanske skulle det kunna göras i samarbete med en fårklippare eller en veterinär för fosterscanning. Eller varför inte samla in ull och distribuera eftersom jag ändå kommer till gårdarna?
Det skulle ge mig möjligheten att arbeta med får, utan att faktiskt ha några själv.
Tech Ovin var ett första steg för att samla så mycket information som möjligt. Igår skickades ett email till en teknisk rådgivare. Han brukar vara på kontoret på måndagar, så jag hoppas på feedback från honom imorgon. Misstänker att han är en av dem som har bäst koll på marknadsbehovet. Om inte, så vet han säkert vart jag kan vända mig.
Det kanske också är möjligt för mig att arbeta i Schweiz. Oavsett land, måste utrustningen rengöras noggrannt för att förhindra smittspridning mellan gårdar.
Det här företagandet skulle kunna påbörjas på helger medan jag fortsätter mitt nuvarande arbete, även om det är lite trist, men det ger en stadig inkomst.
Tech Ovin Del 5 Reflektionstid
http://www.sxc.hu/photo/204421Det här inlägget är självömkande och fullt av sentimentalt trams, så om du inte gillar sånt, läs inte!
Tech Ovin blev en riktig tankeställare för mig.
Eftersom de senaste tre åren har varit ganska röriga med många flyttar och sökande, hade jag gått över till nåt slags självbevarande auto-pilot, vilket innebar att jag försökte att sluta reflektera över min situation. Att bara hitta ett jobb med ok lön, vara nöjd med det och spara, samt leva ett normalt liv som vanliga människor gör.
Inte har det gjort mig direkt lycklig, men det har i allafall hållit mig flytande.
På mässan tvingades jag konfronteras med fakta som jag försökt dölja för mig själv. Vissa saker blir så uppenbara när de väl sägs till någon annan, nån utomstående.
Saker som att jag egentligen inte är speciellt nöjd med min situation, att området där jag bor är för dyrt, men framförallt risken att fastna i en dröm som inte kan förverkligas utan istället blir något slags personligt fängelse.
Skillnaden mellan målmedvetenhet och besatthet kan ibland vara hårfin och just nu tvivlar jag på vilken sida som jag egentligen befinner mig.
Att skapa och driva en gård, det har jag redan gjort. Den gången blev priset högt och frågan är vad det kommer kosta denna gång. Och då pratar jag inte om pengar. Vem bestämmer egentligen vilka uppoffringar som är tillåtna och vilka som är tabu? Beror givetvis på vem man frågar. Desto fler du frågar, desta fler olika svar kommer du få.
Det blir inte bättre av att jag börjar närma mig min 30-års dag med allt vad det innebär som förväntningar från omgivningen om familj.
Vill väldigt gärna ha en familj, men är rädd för att det aldrig blir en ny gård om det kommer barn innan.
Om jag var entusiastisk över att åka till Tech Ovin, så var motsvarande känslor hos min sambo ett rent missnöje.
Vi visste båda att när jag kom tillbaka därifrån så skulle spelreglerna ändras. Gårddagen ägnades åt mycket samtal och kontentan blev att om inte min, än så länge, hemliga affärsidé, går att genomföra här, så flyttar jag till en annan region efter nyår. Det ger mig några fler månader att spara och till att ta en intensiv kvällskurs i franska plus att jag kan undersöka möjligheterna till att få arbete på en fårgård, alternativt hitta ett ställe att hyra.
Men det blir ensam, han följer inte med mig. Så frågan är vad jag är, målmedveten eller besatt?
Måste erkänna att framtidsutsikterna med att arbeta på ett kontor, stanna hemma med småbarn och kunna ha en relativt enkel vardag ekonomiskt, det lockar inte. För det kommer vara något som fattas. Sambon säger att jag är tokig och att det finns massor med människor som gärna skulle byta plats med mig. Så är det säkert. Det är underbart vackert här och han är en toppen man.
Idag är det lite tungt.
Tech Ovin blev en riktig tankeställare för mig.
Eftersom de senaste tre åren har varit ganska röriga med många flyttar och sökande, hade jag gått över till nåt slags självbevarande auto-pilot, vilket innebar att jag försökte att sluta reflektera över min situation. Att bara hitta ett jobb med ok lön, vara nöjd med det och spara, samt leva ett normalt liv som vanliga människor gör.
Inte har det gjort mig direkt lycklig, men det har i allafall hållit mig flytande.
På mässan tvingades jag konfronteras med fakta som jag försökt dölja för mig själv. Vissa saker blir så uppenbara när de väl sägs till någon annan, nån utomstående.
Saker som att jag egentligen inte är speciellt nöjd med min situation, att området där jag bor är för dyrt, men framförallt risken att fastna i en dröm som inte kan förverkligas utan istället blir något slags personligt fängelse.
Skillnaden mellan målmedvetenhet och besatthet kan ibland vara hårfin och just nu tvivlar jag på vilken sida som jag egentligen befinner mig.
Att skapa och driva en gård, det har jag redan gjort. Den gången blev priset högt och frågan är vad det kommer kosta denna gång. Och då pratar jag inte om pengar. Vem bestämmer egentligen vilka uppoffringar som är tillåtna och vilka som är tabu? Beror givetvis på vem man frågar. Desto fler du frågar, desta fler olika svar kommer du få.
Det blir inte bättre av att jag börjar närma mig min 30-års dag med allt vad det innebär som förväntningar från omgivningen om familj.
Vill väldigt gärna ha en familj, men är rädd för att det aldrig blir en ny gård om det kommer barn innan.
Om jag var entusiastisk över att åka till Tech Ovin, så var motsvarande känslor hos min sambo ett rent missnöje.
Vi visste båda att när jag kom tillbaka därifrån så skulle spelreglerna ändras. Gårddagen ägnades åt mycket samtal och kontentan blev att om inte min, än så länge, hemliga affärsidé, går att genomföra här, så flyttar jag till en annan region efter nyår. Det ger mig några fler månader att spara och till att ta en intensiv kvällskurs i franska plus att jag kan undersöka möjligheterna till att få arbete på en fårgård, alternativt hitta ett ställe att hyra.
Men det blir ensam, han följer inte med mig. Så frågan är vad jag är, målmedveten eller besatt?
Måste erkänna att framtidsutsikterna med att arbeta på ett kontor, stanna hemma med småbarn och kunna ha en relativt enkel vardag ekonomiskt, det lockar inte. För det kommer vara något som fattas. Sambon säger att jag är tokig och att det finns massor med människor som gärna skulle byta plats med mig. Så är det säkert. Det är underbart vackert här och han är en toppen man.
Idag är det lite tungt.
8 September 2007
Tech Ovin Del 4 Bellac-Frankrikes fårhuvudstad
Rouge de l'Ouest baggeBellac har knappt 5000 invånare och anses vara Frankrikes fårhuvudstad. Staden ligger i departementet Limousin. Här har de flesta gårdarna får, många får.
På mässan fanns det ett häfte med 77 fårgårdar från området. Samtliga köttproducenter med minst 100 tackor. Genomsnittet är 438 tackor per gård.
Dominerande raser i området är Texel, Charollais, Limousine, Suffolk, Ile de France, Vendéen, Rouge de l'Ouest samt INRA 401 (numer La Romane eftersom de ändrat namnet).
Andra raser som nämns är Charmois, Romanov, Rava och Berrichon du Cher.
Här är en del av lammproducenterna inflyttade från Storbritannien. Enligt uppgift har de ofta 100 Euro i ren vinst per slaktat lamm med U klassning.
Många har flera lamningstillfällen per år.
Klimatet är milt, utan att bli för varmt. Djuren stallas in för lamningen, men hålls för övrigt utomhus.
Mina Gutefår
Tech Ovin rapporterna kommer fortsätta i nästa inlägg.
Cyrille fann en bild på mina Gutefår och då blev det lite sentimentalt. Här kan ni se några av djuren. Fotot togs i oktober 2005, en månad innan de såldes. Jösses vad jag saknar dem!
Cyrille fann en bild på mina Gutefår och då blev det lite sentimentalt. Här kan ni se några av djuren. Fotot togs i oktober 2005, en månad innan de såldes. Jösses vad jag saknar dem!
7 September 2007
Tech Ovin Del 3 Fransk får veterinär funnen!
Som nämnt tidigare i bloggen har jag letat efter motsvarigheten till de fårhälsoveterinärer som finns i Sverige, men har inte haft någon större framgång.
På Tech Ovin dök det upp en när jag minst anade det.
Var på väg till hotellet då första dagen närmade sig stängningsdags. Fick syn på några tält som jag inte besökt innan och kikade in i ett tält för inseminering, men där fanns inte en kotte. Besviket gick jag vidare till nästa och tänkte att det där får jag ta imorgon.
I nästa tält visade de echografi (med reservation för den svenska stavningen, tidigare nämnt som fosterscanning). Där var det två herrar och en student men ingen annan besökare, vilket gjorde att jag kunde få en demonstration på engelska.En av dem frågade om min situation vad gäller får så de fick höra mina planer och funderingar. Eftersom området där jag bor just nu, är alldeles för dyrt, sa jag att var som helst i Frankrike skulle kunna vara intressant. Snabbt kom frågan om bergen skulle vara något för mig. Hmm... det var ett sånt där läge när jag öppnat brödsaxen för fort, så jag fick lov att erkänna att just bergen kanske inte var så lockande. De skrattade gott åt mig och jag försökte lite förläget förklara varför. Dels för att det blir långa transporter, djuren behöver vaktas och för att jag tror det blir svårt att kontrollera parasiterna (man kan ju inte putsa beten i bergen).
Mothugg kom jag snabbt, parasiter var inte ett problem. Inget utförligt svar, bara kort. Jag tänkte att det där har han nog ingen koll på, avmaskar säkert rutinmässigt...
Vi fortsätte diskutera om både det ena och det andra och jag frågade vart man kunde vända sig för att lära sig att fosterscanna tackor. Något oförstående tittade han på mig och sa att det bara var veterinärer som gör det. Säker på att han inte förstod min fråga försöke jag förklara att det i Sverige fanns en eller eventuellt två personer som reste runt och gjorde detta.
Det var då jag fick klart för mig att det var en veterinär från Midi-Pyrineerna som jobbade främst med får som jag stod och pratade med. Då var det ridå läge, gud vad dum man kan känna sig ibland!
Fast i nästa sekund insåg jag att jag funnit vad jag sökt, en får veterinär.
Han berättade att de inte har speciella fårveterinärer i Frankrike, utan de som har mera kunskap försöker utbilda sina kollegor. Jag var fortfarande enda besökaren och frågade om det fanns något program för Maedi Vissna, men det har de inte i Frankrike.
Han såg nog att jag hade massor med frågor och det var dags att stänga för dagen, så han sa vänligt att jag gärna fick komma tillbaka nästa dag och fråga mera.
På 30 minuter hade jag lärt mig att det är veterinärerna som fosterscannar, de analyserar själva träckprover och det finns inget Maedi Vissna program. Öh... ähum... parasiter är inget stort problem i bergen, det vet nog han...... lol.
Det var lite svårt att dölja min förtjusning när han senare på kvällen dök upp vid middagen som nämndes i förra inlägget. Han satt bredvid oss och svarade på ännu mera frågor, stackarn.
Bland annat att de har problem med en fluga som går in i nosen på fåren och orsakar andnöd.
Alla får i Frankrike genotypas för Scrapie. Det var för många år sedan ett stort problem i det området han arbetar i. Numer under kontroll tack vare den obligatoriska genotypningen.
Sedan roade han oss med en en händelse som skett i Paris. Han och en kollega reste dit för att scanna tackor innan de slaktades för att sedan utvärdera om de gjort korrekta bedömningar. När han sedan mycket trött skulle ta tåget tillbaka hem fick han två hundar som följde efter honom på tågstationen. Han försökte kicka undan den men fick en hand på axeln av en polis som sa att narkotika hunden hade markerat honom. Förläget försökte han berätta att han var veterinär och hade arbetat hela dagen på slakteriet och att deras hundar i själva verket gillade kött eftersom han hade samma skor på sig som han haft under dagen.
Vi skrattade gott.
Fast i nästa sekund insåg jag att jag funnit vad jag sökt, en får veterinär.
Han berättade att de inte har speciella fårveterinärer i Frankrike, utan de som har mera kunskap försöker utbilda sina kollegor. Jag var fortfarande enda besökaren och frågade om det fanns något program för Maedi Vissna, men det har de inte i Frankrike.
Han såg nog att jag hade massor med frågor och det var dags att stänga för dagen, så han sa vänligt att jag gärna fick komma tillbaka nästa dag och fråga mera.
På 30 minuter hade jag lärt mig att det är veterinärerna som fosterscannar, de analyserar själva träckprover och det finns inget Maedi Vissna program. Öh... ähum... parasiter är inget stort problem i bergen, det vet nog han...... lol.
Det var lite svårt att dölja min förtjusning när han senare på kvällen dök upp vid middagen som nämndes i förra inlägget. Han satt bredvid oss och svarade på ännu mera frågor, stackarn.
Bland annat att de har problem med en fluga som går in i nosen på fåren och orsakar andnöd.
Alla får i Frankrike genotypas för Scrapie. Det var för många år sedan ett stort problem i det området han arbetar i. Numer under kontroll tack vare den obligatoriska genotypningen.
Sedan roade han oss med en en händelse som skett i Paris. Han och en kollega reste dit för att scanna tackor innan de slaktades för att sedan utvärdera om de gjort korrekta bedömningar. När han sedan mycket trött skulle ta tåget tillbaka hem fick han två hundar som följde efter honom på tågstationen. Han försökte kicka undan den men fick en hand på axeln av en polis som sa att narkotika hunden hade markerat honom. Förläget försökte han berätta att han var veterinär och hade arbetat hela dagen på slakteriet och att deras hundar i själva verket gillade kött eftersom han hade samma skor på sig som han haft under dagen.
Vi skrattade gott.
Tech Ovin Del 2 Mina nya svenska vänner!
Några veckor innan Tech Ovin upptäckte jag att LG Produkter hade tagit fram ett helautomatiskt vågsystem. På deras website, http://www.lgprodukter.se/ finns en video.
Det är inblandat i min affärsidé som jag nämnt tidigare.
Därför kontaktade jag Daniel på LG Produkter. Han skulle åka ned som besökare, men ändrade sig sedan och beslöt att ställa ut det nya vågsystemet.
Med sig på den långa resan, tror han sa 1700 km enkel väg, hade han Emil som har hjälpt till med styrsystemet för den nya vågen. De bodde på samma hotell som mig.
De bidrog till att göra min mässupplevelse ännu bättre. Två helsköna killar med kul humor.
Daniel frågade om jag kunde hjälpa till när det var besökare som bara pratade franska.... som ni vet, har jag redan nämnt att min franska inte är särskilt bra, så det sa jag till Daniel, men att jag gärna skulle göra ett försök. Bäst fungerade trots allt Daniels egna kroppsspråk och vågen som talade för sig själv.
Där fanns även konkurrenter som hade automatiska system, men de var dyrare och enskild hantering av djuren var inte möjligt eftersom väggarna antingen var för höga eller överbyggda. De saknade också den huvudhållar funktion som LG har, en fördel när djuren behöver behandlas.
Visst är systemet dyrt i sig, men LGs lösning gör att den kan användas till flera ändamål till skillnad från konkurrenternas. Inköpt tillsammans med en eller flera andra lammproducenter blir kostnaden för var och en lägre och vågsystemet sparar in mycket tid om det är många djur som ska hanteras.
Tisdag kväll var det middag för alla utställare med fem rätter och lättklädd underhållning (många manliga utställare... hahaha). Emil hade ont i nacken dagen efter. Kanske för att han satt vänd mot scenen hela kvällen....
Närå, skojar bara, faktum är att underhållningen visade mycket hud, men var bitvis både enformig och förutsägbar, men kvällen var ändå mycket trevlig med skojande, vindrickande och nya matupplevelser.
Jag ser fram emot att träffa mina nya vänner igen!
Tech Ovin Del 1
Nu är jag hemma igen efter fyra hektiska dagar med mycket bilåkande och framförallt fullspäckade med får.
För min egen skull kommer jag dela upp mina upplevelser i separata inlägg. Ett skulle bli alldeles för långt.
Lovade innan jag åkte att det skulle komma ett inlägg i tisdags men det fanns tyvärr ingen tid till det.
Tech Ovin gav mig flera nya och värdefulla kontakter, samt ett återseende från lantbruksmässan i Paris. Mer detaljerad information följer i kommande inlägg.
Hade tyvärr den där nedriga Murphy som klängde sig fast på min rygg, ni vet han med den där lagen när det flesta går på tok. Fast riktigt sant är inte det, för det var många bra stunder också.
Men kontokortsproblem, inga pengar på min schweiziska mobil, två nära soppatorskar och flertalet felåkningar gjorde att humöret pendlade lite upp och ner. Tack vare många hjälpsamma personer omkring mig, så löste sig allt ändå, men oj vad hopplöst det kan bli ibland, speciellt på grund av kulturskillnader.
För min egen skull kommer jag dela upp mina upplevelser i separata inlägg. Ett skulle bli alldeles för långt.
Lovade innan jag åkte att det skulle komma ett inlägg i tisdags men det fanns tyvärr ingen tid till det.
Tech Ovin gav mig flera nya och värdefulla kontakter, samt ett återseende från lantbruksmässan i Paris. Mer detaljerad information följer i kommande inlägg.
Hade tyvärr den där nedriga Murphy som klängde sig fast på min rygg, ni vet han med den där lagen när det flesta går på tok. Fast riktigt sant är inte det, för det var många bra stunder också.
Men kontokortsproblem, inga pengar på min schweiziska mobil, två nära soppatorskar och flertalet felåkningar gjorde att humöret pendlade lite upp och ner. Tack vare många hjälpsamma personer omkring mig, så löste sig allt ändå, men oj vad hopplöst det kan bli ibland, speciellt på grund av kulturskillnader.
30 August 2007
Lite upptagen
http://www.sxc.hu/photo/333605De närmsta dagarna blir det antagligen inga nya inlägg eftersom det kommer släktingar på besök och då ska vi umgås!
Däremot kommer mina reflektioner från Tech Ovin dyka upp. Måndag är resdag, så räkna med att nästkommande inlägg publiceras någon gång under tisdags kvällen, när första dagen på mässan är avklarad. Hoppas på att kunna visa bilder också, förutsatt att jag får tag på en kamera.
Glöm inte bort att komma tillbaka!
29 August 2007
NSA North Sheep 2007
Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=96Den 6 juni hölls NSA North Sheep i England.
Förväntningarna var ca 6000 besökare från 11 länder. Dessa överträffades när mer än 8000 besökare kom, varav 100 var utländska intessenter.
Där var 197 utställare inklusive 38 rasföreningar.
Som jag nämnde i tidigare inlägg, funderade jag på att åka. Jobbet kom tyvärr i mellan för min del.
Eftersom näringen var så hårt drabbad efter Mul- och klövsjukan utbrottet 2001, hade de möjlighten att ansöka om pengar för att kunna bjuda in utländska besökare.
Nästkommande North Sheep hålls om 2 år, den 1 juni 2009.
Följ denna länk för att läsa mer:
Export av livdjur från Storbritannien
Idag hittade jag denna artikeln hos ATL. Storbritannien kan återuppta exporten av livdjur eftersom Mul- och klövsjukan har kunnat isoleras till ett enskilt område.
Det gläder mig. Självklart ska utbrott av sådana här allvarliga sjukdomar tas på fullt allvar och försiktighets principen bör råda, men de brittiska bönderna blev hårt drabbade 2001.
De hade precis börjat komma igång med livdjursexporten, den tilläts från juni 2006. Drygt ett år senare stoppades den, förhoppningsvis tillfälligt.
Vid lantbruksmässan i Paris ville de trevliga herrarna från England knappt prata om det stora utbrottet de hade. De bytte snabbt samtals ämne och sa att det var bakom dem och nu tittade man bara framåt med satsningar på export av livdjur.
Läste på en drabbad gårds hemsida om utbrottet där de beskrev hur epidemin närmade sig dag för dag och hur de kunde se röken från kadaver som brändes hos granngårdar. Slutligen kom smittan även till dem och deras mångåriga avelsarbete försvann. Dessutom blev gården spärrad och det dröjde länge innan de kunde skaffa nya djur. Synd att jag inte har kvar länken till deras website, det var ganska gripande läsning,
2001 fick 6 miljoner djur destrueras (4,9 miljoner får, 0,7 miljoner nötkreatur och 0,4 miljoner grisar).
Här är en karta med alla konstaterade fall de hade 2001:
http://footandmouth.csl.gov.uk/http://www.defra.gov.uk/footandmouth/
28 August 2007
Woollie Warmer
Efter tips från en blogg läsare:
Saves the lives of otherwise healthy lambs
Extremely simple to use
Saves time tending to cold lambs
Cost effective - save 2-3 lambs and it's paid for itself
Tough & robust - made from medium density polyethylene plastic
No electricity or batteries needed
Easy to clean
Fully portable
Similar effect to giving lamb a warm bath
Limits time lamb is away from ewe
Lamb returns to ewe warm & steaming as if just delivered
The sling supports the lamb in an upright position
Neck support holds lamb's head out of water thus preventing drowning
Head is free - allowing tube feeding and medication
Leaves shepherd free to do other jobs
Water stays warm for up to an hour
Very quick recovery time period
Developed by a Yorkshire farmer's wife
Made in Britain
http://www.woolliewarmer.co.uk/index.html
Tack så mycket för länken Daniel!
Fler nya länkar
Jag hoppas att det inte blir tjatigt med mina nya-länkar-inlägg.
Har valt att inte ha olika färger på besökta länkar, eftersom det såg rörigt ut och tyckte därför att det kunde vara ett bra alternativ, att meddela när nya länkar tillkommer, på så vis blir det lättare för dig att hitta sidor som du ännu inte har besökt.
Garnstudio. Many languages.
Louët. English.
Ashford. English.
Har valt att inte ha olika färger på besökta länkar, eftersom det såg rörigt ut och tyckte därför att det kunde vara ett bra alternativ, att meddela när nya länkar tillkommer, på så vis blir det lättare för dig att hitta sidor som du ännu inte har besökt.
Garnstudio. Many languages.
Louët. English.
Ashford. English.
Eftersom besökare från andra länder har börjat hitta min blogg, kommer jag ändra länkinformationen till engelska. Det dröjer dock ett tag innan jag byter språk i inläggen.
Kommer förmodligen att börja sortera länkarna efter innehåll, alla ull relaterade länkar samlade på ett ställe och alla magasin/tidningar på ett annat etc.
Jag ska bara hitta inspirationen eftersom det kommer ta lite tid...
Fårsemin kurs i Sverige!
Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=140 Ojoj, lyckans ostar är de som kan delta när Fårhälsovården anordnar seminkurs.
Se nedan kopierad text från http://www.faravelsforbundet.com
Välkommen på kurs i fårsemin hösten 2007!
I Lammproducenternas regi har ett antal frysta semindoser av vissa köttraser importeras till Sverige.För att resultatet av semineringarna ska bli så goda som möjligt anordnar Fårhälsovården i höst två seminkurser.
Kurserna var i första hand tänkta för de ca 40 fårägare som tecknat sig för de importerade doserna. Ett fåtal platser finns nu lediga för övriga intresserade. Efter genomgången kurs skall deltagarna ha förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för att på ett hygieniskt riktigt sätt och vid rätt tidpunkt kunna utföra insemination av får med färsk och fryst/upptinad baggsperma. Efter genomgången och godkänd kurs uppfyller deltagarna Jordbruksverkets krav på utbildning för tillståndsgivning för seminering i egen besättning.
En workshop där erfarna djurägare delar med sig av sina seminerfarenheter kommer också att hållas efter kurserna.
Datum: Söndag 16/9 kl 9.30-17, seminkurs i Strängnäs hos Kaj Sjunnesson
Tisdag 18/9 kl 9.30 -17, seminkurs i Skåne hos Lena Karlsson
På grund av platsbrist kommer deltagarna inte själv kunna välja kursplats. Vi kommer att tilldela er platserna. Om datum eller plats absolut inte passar kan det gå att byta. Hör i så fall av er så fort som möjligt. Max 2 personer från varje gård kan delta.
Lördag 22/9 kl 10-14, workshop i Skara, Svensk Avel
Tisdag 18/9 kl 9.30 -17, seminkurs i Skåne hos Lena Karlsson
På grund av platsbrist kommer deltagarna inte själv kunna välja kursplats. Vi kommer att tilldela er platserna. Om datum eller plats absolut inte passar kan det gå att byta. Hör i så fall av er så fort som möjligt. Max 2 personer från varje gård kan delta.
Lördag 22/9 kl 10-14, workshop i Skara, Svensk Avel
Kursavgift: 700 kr + moms för medlemmar i Fårhälsovården
2000 kr + moms för icke-medlemmar.
I kursavgiften ingår kurslitteratur, lunch och kaffe. Workshopen är kostnadsfri, lunch och kaffe serveras till självkostnadspris.
Kursavgiften (875 respektive 2500 kronor) betalas in senast den 7/9 till Svenska Djurhälsovårdens bankgiro: 5103-8917, kvitto fås vid kurstillfället.
2000 kr + moms för icke-medlemmar.
I kursavgiften ingår kurslitteratur, lunch och kaffe. Workshopen är kostnadsfri, lunch och kaffe serveras till självkostnadspris.
Kursavgiften (875 respektive 2500 kronor) betalas in senast den 7/9 till Svenska Djurhälsovårdens bankgiro: 5103-8917, kvitto fås vid kurstillfället.
Anmälan senast fredagen den 7/9 till Ingrid Eriksson, Svenska Djurhälsovården i Falkenberg på telefon 0346-578 30, fax 0346-578 40 eller
e-post: ingrid.eriksson@svdhv.org
e-post: ingrid.eriksson@svdhv.org
Missa inte chansen!!! Om det är någon av er som besöker min blogg, som kommer delta, får ni gärna dela med er av den kurslitteratur som ingår.
Tack på förhand och ha det så kul på kursen!
27 August 2007
Dagens länk skörd
Sheep Connection Magazine. Engelska.Sheep Industry News. Engelska.
australian wool innovation.limited. Engelska.
British Wool. Engelska.
Sheep Veterinary Society. Engelska.
The Banner Sheep Magazine. Engelska.
American Sheep Industry Association. Engelska.
sheepandgoat.com. Engelska.
Welsh Shearing Equipment. Engelska.
Fotograf: Michaela Engström, http://sheep-pics.org/?action=view&id=159
26 August 2007
Romanov
En annan ras som finns i Frankrike är den ryska rasen Romanov. Den påminner om Finull, men har något högre fertilitet och sämre ullegenskaper än Finulls fåren.
Romanov kan vara ett bra alternativ för mig eftersom jag gillar att lägga mycket tid på övervakning i samband med lamningen och vill helst inte kupera svansar.Om 1/4 av besättningen hålls renrasig för livdjurs försäljning och 3/4 av besättningen betäcks med köttras, ser det på pappret ut att kunna bli intressant.
Romanov är en helt ren ras utan några kända inkorsningar. Den hör till de Nordiska kortsvansade fåren och kommer ursprungligen från Volga dalen nordväst om Moskva.
Namnet är taget från den gamla ryska kungafamiljen.
Första gången de nämns i något skrivet dokument var 1802. De exporterades först till Tyskland och senare till Frankrike, där den introducerades 1961, stamboken upprättades 1973.
Till Kanada exporterades rasen under 1980-talet och efter 5 års karantän spreds rasen i Nord Amerika.
Romanov ger i snitt 2,7 lamm per tacka.
Rekordet för en tacka uppges ligga på 9 levande födda lamm!
En enskild tacka har visst fött 64 lamm fördelat på 12 lamningar.
Finns också uppgifter om en annan tacka som fick 14 lamm på två lamningar.
Statistik visar att på 110 000 lamningar var 20,2% enfödda lamm, 51,3 % tvillingfödda, 24,2% trillingfödda och 4,3% var fyrlingar.
Nu är inte nio födda lamm per tacka något att eftersträva, nej det som gör rasen intressant är att tackorna är utmärkta mödrar och har enligt flera källor, inga problem att producera tillräckligt med mjölk till 3-4 lamm per tacka.
Tackorna är inte stora, 45-55 kg, det i kombination med småfödda lamm, anses vara orsaken till att de sällan får problem med foderomsättning eller svåra lamningar.Baggarna väger 55-80 kg.Lammen är, när de föds, ganska små, omkring 3 kg för tvillingar, med finlemmad kropp, vilket ger enkla lamningar. De nyfödda är mycket starka och börjar snabbt att söka efter tackans spenar.
Genomsnittlig tillväxt på renrasiga lamm är för dag 10-30, 235 g per dag och för dag 30-70, 287 g dag. Vilket innebär liknande daglig tillväxt som Finull.
Lammen blir könsmogna tidigt, redan vid tre månaders ålder och det finns rapporter om tackor som lammat vid nio månaders ålder. Frågan är väl hur lämpligt det är...
Mera vanligt är att betäckta dem från 6-8 månaders ålder, förutsatt att de är välväxta och i god kondition.
Romanov har ingen säsongsbunden brunst med en något kortare dräktighet, 140-150 dagar.
De kan i teorin lamma två gånger på ett år om de har tillgång till förstklassigt foder.
Rasen används ofta i intensiv produktion med 3 lamningar på två år (lamning var åttonde månad).
Välutfodrade tackor producerar i medel 140-150 kg mjölk under 100 dagars laktation, men det finns enskilda indivder som ger 200-300 kg.
Baggarna anses vara aggressiva betäckare och fungerar väl under många år.
Baggar som inte är lämpliga till aveln, säljs ofta i USA, som teaser baggar, det ska visst vara en mycket effektiv teaser för att brunstsynkronisera tackorna innan betäckningen.
Lammen föds svarta, precis som många Gutefår och blir succesivt gråa med svarta täckhår när ullen växer ut.
Huvudet är smalt med upprätta, rörliga öron och stora ögon. Kroppen är medelstor med rundade revben och höga ben. Svansen är kort och spetsig. Behornad och hornlösa (polled) förekommer hos både tackor och baggar, men vanligast är polled.
Kropparna har svagheter som vassa skuldror, smalt bröst och kors och benen är för tätt ansatta.
Ullfibern, som påminner om Gutefårens med täckhår och man, är mellan 20.9 microns och 71.9 microns.
De har ingen ull på huvudet, benen eller magen och uppges vara enkla att klippa.
Köttet är magert då fettet lagras omkring organen och kan därför enkelt putsas bort vid slakten.
Rasen anpassar sig väl till lokala förutsättningar vad gäller både fodertillgång och väder förhållanden. De klarar bra, både kalla och växlande temperaturer.
Lammskinnen är eftertraktade i Ryssland, men ullen filtar sig snabbt.
Vid korsningsavel ärvs både de goda moders egenskaperna samt fruktsamheten.
Romanov korsad med en köttras som Dorset, Suffolk eller Charollais ger snabbväxta lamm.
Vid första generationens korsning går färgen förlorad och de flesta lammen föds vita, även om de är 50% Romanov/50% Suffolk. Några få föds bruna, grå eller med fläckar/prickar.
Korsningseffekten ger en tacka som ser ut som de flesta korsningar, men producerar som en Romanov fast med bättre daglig tillväxt.
Bra bilder på Romanov hittas hos:
http://www.romanovsheep.com
25 August 2007
Bloggen full av misstag
Har spenderat ett par timmar till att redigera några blogginlägg som varit fulla av fel. Det finns säkerligen mera, men nu får det duga.
Nya bilder har lagts till från en website som erbjuder gratis bilder för publisering. Det här söta fotot kommer därifrån:
http://www.sxc.hu/photo/524279
Nya bilder har lagts till från en website som erbjuder gratis bilder för publisering. Det här söta fotot kommer därifrån:
http://www.sxc.hu/photo/524279
24 August 2007
Nya länkar
Dagens nya länkar:
Alberta Lamb...You've got great taste. Engelska.
Sheep Genetics Australia. Engelska.
OCFlock Management. Engelska.
Ovigene Canada. Engelska.
Sheep Canada. Engelska.
Shepherd's Journal. Engelska.
Ewe Byte. Engelska.
Sheep! Magazine. Engelska.
Fårraser i världen 2. Engelska.
International Sheep Genomics Consortium. Engelska.
Australian Sheep Gene Mapping Web Site. Engelska.
Alberta Lamb...You've got great taste. Engelska.Sheep Genetics Australia. Engelska.
OCFlock Management. Engelska.
Ovigene Canada. Engelska.
Sheep Canada. Engelska.
Shepherd's Journal. Engelska.
Ewe Byte. Engelska.
Sheep! Magazine. Engelska.
Fårraser i världen 2. Engelska.
International Sheep Genomics Consortium. Engelska.
Australian Sheep Gene Mapping Web Site. Engelska.
23 August 2007
Glossary of Wool Terms
Bilden är från http://www.sxc.hu/photo/708330Följande text finns hos Colorado State University. Klicka på rubriken för att komma till deras website.
Colorado State University - Wool Terms
by S.B. LeValley,
Colorado State University Extension sheep and wool specialist, animal sciences.
APPAREL WOOL: Wool suitable for manufacture into apparel fabrics.
BELLIES: Short and often defective wool from belly of sheep.
BLACK WOOL: Fleeces from sheep containing gray, brown or black wool.
BRAID: Long, coarse, lustrious wool.
BREAK: Wool that is abnormally weaker in one spot along the fiber length.
BREECH (OR BRITCH): Coarse hair fibers on lower hind legs.
BULK GRADE: The largest percentage of grade in a lot of original-bagged wool or the major grade of a fleece.
CARBONIZING: Removal of burrs from wool by immersion in dilute sulphuric acid.
CARPET: Wools too heavy and coarse to be made into apparel; suitable for carpets and rugs.
CLOTHING: The shorter length wools within a grade.
COLOR: In wool trade usage, this refers to the actual color of the wool; a bright white to cream is most desirable.
CORE-TESTING: The coring of bales or bags of wool for the determination of yield and clean content.
CRIMP: The natural waviness of the wool fiber; it varies with the diameter of the fiber.
CROSS BREED: A sheep or the wool from a sheep resulting from the cross of two different breeds.
FELTING: The matting together of wool fibers.
FIBER DIAMETER: Measured by the latest in computer technology and reported in microns.
FLEECE: The wool from a single sheep in the shorn grease state.
FLEECE WOOL: Usually all fleeces grown in the states east of the Mississippi and Missouri rivers.
FRENCH COMBING: Wool of medium staple length, suitable for combing.
GRADE: The classification system used to describe grease wools. The grades are: Fine -- 64s, 70s, 80s; Half-blood -- 60s, 62s; Three-eights-blood -- 56s, 58s; Quarter-blood -- 50s, 54s; and Low-quarter-blood -- 46s, 48s.
GRADING: The classification of fleeces according to grade and length.
GREASE WOOL: Wool as it is shorn from the sheep, before any processing.
HANDLE (or HAND): The actual feel of wool.
HANK: A 560-yard unit of wool yarn wound on a reel.
KEMP: Brittle, chalky white, weak fiber found as an impurity in the fleece.
LANOLIN: Wool grease; this substance, sometimes called "yolk," is a secretion from the sebaceous glands of the sheep.
LOCK: A small, approximately finger-size bit of wool that tends to stay together when shorn from the sheep.
NOILS: The short and sometimes defective wool fibers removed in the combing of top.
PELT: The skin of the sheep with wool still attached to the skin.
PULLED WOOL: Wool removed from the skins of slaughter sheep.
RANGE WOOL: Wool grown on large ranches, distinct from wool grown on small farms; usually termed Territory wool.
RAW WOOL: Grease wool in natural state before scouring.
SCOURING: The actual separation of dirt, grease, and foreign matter from grease wool; this is usually done in a lukewarm, mildly alkaline solution, followed by a rinse.
SECOND CUTS: Short tufts of wool cut at least twice by the shearing.
SHEARING: The removal of wool from the sheep by the use of power clippers or blade shears.
SHRINKAGE: The weight raw wool loses when scoured, expressed as a percentage of the original weight.
SORTING: The separation of the whole fleece into parts, as well as removing the off-sorts.
SOUNDNESS: Freedom of the fiber from breaks and tenderness; relates to strength.
STAPLE: This term refers to the length of a lock of shorn wool; in the trade, "staple" refers to the longer length wools within a grade.
TENDER: Wool that is weak throughout the entire length of the fiber.
TOP: A continuous strand of partially manufactured wool, which previously has been scoured, carded, and combed; an intermediate stage in the process of worsted yarn.
TYING: After the wool is shorn it is rolled into a neat bundle and tied with a paper fleece tie.
VEGETABLE MATTER: Any material of plant origin found in the fleece, such as burrs, stickers, chaff and seed heads.
WASTINESS: The loss of fiber in carding and combing due to vegetable matter, weakness or tenderness or shortness of fiber.
WOOLEN: A system of processing that utilizes the shorter length wools within a grade.
WORSTED: A system of processing that utilizes the longer length wools within a grade.
YIELD: The amount of clean wool that is derived from grease wool in the scouring process; is expressed as a percentage.
Colorado State University - Wool Terms
by S.B. LeValley,
Colorado State University Extension sheep and wool specialist, animal sciences.
APPAREL WOOL: Wool suitable for manufacture into apparel fabrics.
BELLIES: Short and often defective wool from belly of sheep.
BLACK WOOL: Fleeces from sheep containing gray, brown or black wool.
BRAID: Long, coarse, lustrious wool.
BREAK: Wool that is abnormally weaker in one spot along the fiber length.
BREECH (OR BRITCH): Coarse hair fibers on lower hind legs.
BULK GRADE: The largest percentage of grade in a lot of original-bagged wool or the major grade of a fleece.
CARBONIZING: Removal of burrs from wool by immersion in dilute sulphuric acid.
CARPET: Wools too heavy and coarse to be made into apparel; suitable for carpets and rugs.
CLOTHING: The shorter length wools within a grade.
COLOR: In wool trade usage, this refers to the actual color of the wool; a bright white to cream is most desirable.
CORE-TESTING: The coring of bales or bags of wool for the determination of yield and clean content.
CRIMP: The natural waviness of the wool fiber; it varies with the diameter of the fiber.
CROSS BREED: A sheep or the wool from a sheep resulting from the cross of two different breeds.
FELTING: The matting together of wool fibers.
FIBER DIAMETER: Measured by the latest in computer technology and reported in microns.
FLEECE: The wool from a single sheep in the shorn grease state.
FLEECE WOOL: Usually all fleeces grown in the states east of the Mississippi and Missouri rivers.
FRENCH COMBING: Wool of medium staple length, suitable for combing.
GRADE: The classification system used to describe grease wools. The grades are: Fine -- 64s, 70s, 80s; Half-blood -- 60s, 62s; Three-eights-blood -- 56s, 58s; Quarter-blood -- 50s, 54s; and Low-quarter-blood -- 46s, 48s.
GRADING: The classification of fleeces according to grade and length.
GREASE WOOL: Wool as it is shorn from the sheep, before any processing.
HANDLE (or HAND): The actual feel of wool.
HANK: A 560-yard unit of wool yarn wound on a reel.
KEMP: Brittle, chalky white, weak fiber found as an impurity in the fleece.
LANOLIN: Wool grease; this substance, sometimes called "yolk," is a secretion from the sebaceous glands of the sheep.
LOCK: A small, approximately finger-size bit of wool that tends to stay together when shorn from the sheep.
NOILS: The short and sometimes defective wool fibers removed in the combing of top.
PELT: The skin of the sheep with wool still attached to the skin.
PULLED WOOL: Wool removed from the skins of slaughter sheep.
RANGE WOOL: Wool grown on large ranches, distinct from wool grown on small farms; usually termed Territory wool.
RAW WOOL: Grease wool in natural state before scouring.
SCOURING: The actual separation of dirt, grease, and foreign matter from grease wool; this is usually done in a lukewarm, mildly alkaline solution, followed by a rinse.
SECOND CUTS: Short tufts of wool cut at least twice by the shearing.
SHEARING: The removal of wool from the sheep by the use of power clippers or blade shears.
SHRINKAGE: The weight raw wool loses when scoured, expressed as a percentage of the original weight.
SORTING: The separation of the whole fleece into parts, as well as removing the off-sorts.
SOUNDNESS: Freedom of the fiber from breaks and tenderness; relates to strength.
STAPLE: This term refers to the length of a lock of shorn wool; in the trade, "staple" refers to the longer length wools within a grade.
TENDER: Wool that is weak throughout the entire length of the fiber.
TOP: A continuous strand of partially manufactured wool, which previously has been scoured, carded, and combed; an intermediate stage in the process of worsted yarn.
TYING: After the wool is shorn it is rolled into a neat bundle and tied with a paper fleece tie.
VEGETABLE MATTER: Any material of plant origin found in the fleece, such as burrs, stickers, chaff and seed heads.
WASTINESS: The loss of fiber in carding and combing due to vegetable matter, weakness or tenderness or shortness of fiber.
WOOLEN: A system of processing that utilizes the shorter length wools within a grade.
WORSTED: A system of processing that utilizes the longer length wools within a grade.
YIELD: The amount of clean wool that is derived from grease wool in the scouring process; is expressed as a percentage.
Nya länkar
Nytillkomna länkar:
Orchid Cellmark. Scrapie Genotyping. Engelska.
Bokrävens antikvariat. Böcker. Svenska.
AgriQuality. Engelska.
Orchid Cellmark. Scrapie Genotyping. Engelska.
Bokrävens antikvariat. Böcker. Svenska.
AgriQuality. Engelska.
Bilden kommer från http://www.sxc.hu/photo/612287
Subscribe to:
Posts (Atom)
Posts
